Herr talman! Jag måste börja med att yrka bifall till vår reservation 1.
Christer Winbäck pratade i sitt anförande väldigt mycket om högre acceptans för de nya hastigheterna. Då kan jag inte låta bli att ställa mig frågan: Om man i dag har svårt att acceptera att det är 90 på många vägar, hur skulle acceptansen öka när man drar ned hastigheten till 80 kilometer i timmen? Förhoppningen är att spara 50 liv, 50 färre skulle dö i trafiken varje år. Det förutsätter att man följer hastighetsgränserna.
Christer Winbäck pratar också om det nya arbetssättet. Jag kan inte se någonting annat än att det här sättet skulle man kunna arbeta med utan att hacka upp det gamla systemet. Det är just det man gör - man hackar upp någonting. Blir det fem ytterligare hastigheter är risken större att det blir hackigt. Men varför göra en så stor och dyr satsning som det här kommer att innebära i stället för att satsa på att jobba på det här sättet?
Jag tycker att det är jättebra att man har ett gemensamt synsätt över landet, att det inte ska skilja sig mellan regioner. När jag åker från Jämtland till Västerbotten och ser att det helt plötsligt blir 90 på en 110-väg förstår jag att det är något som inte stämmer, att man inte har haft samma utgångsläge. Men på vilket sätt skulle acceptansen bli större bara för att man sänker hastigheten?