Herr talman! Det svenska regeringskansliet är vid internationella jämförelser ganska smalt och ganska trimmat. Den stora förstärkningen av Regeringskansliet skedde faktiskt vid Sveriges EU-inträde. Då behövde det förstärkas kraftigt, beroende på att en stor del av tjänstemännen är på resande fot och bedriver ett omfattande förhandlingsarbete. Det tror jag att man måste hålla i minnet när man tittar på dessa siffror över Regeringskansliets utveckling. Då ser man mycket tydligt att det skedde en kraftig utbyggnad i samband med EU-inträdet. Det har också skett stora förstärkningar under de år då vi har varit ordförande i EU, både under borgerliga och under socialdemokratiska regeringar. Det är där man ser de stora förstärkningarna.
Eftersom Sverige normalt sett har minoritetsregeringar är det däremot naturligtvis mycket viktigt att vi ser till att riksdagens inflytande är starkt och stort. Jag tror dock att huvudlinjen man ska gå på är att stärka utredningsväsendet genom att i huvudsak ha parlamentariska utredningar - och därigenom få fram lagförslag som är ordentligt genomarbetade och har förutsättningar att få majoritet i riksdagen.
Under den borgerliga regeringsperioden, när man var tvungen att först kompromissa mellan fyra partier, är det klart att det inte fanns så mycket kompromissmöjligheter kvar när man kom med färdiga paket om inte paketet skulle spricka. Sådana här saker tror jag är ganska naturliga för koalitionsregeringar, oavsett om de är socialdemokratiskt eller borgerligt ledda. Då behöver det parlamentariska utredningsväsendet användas som ett sätt att få fram breda kompromisser.