Herr talman! Titeln på årets budget innehåller orden "investera för framtiden", och det är också någonting den rödgröna regeringen gör.
Det har redan sagts mycket i denna budgetdebatt om utgiftsområde 1, som handlar om statschefen, riksdagen och dess ombudsmän, Sametinget och samepolitiken, Regeringskansliet, länsstyrelserna, demokratipolitiken, mänskliga rättigheter, nationella minoriteter, Sieps samt insatser för att stärka delaktigheten i EU-arbetet.
Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Detta är ett omfattande område att debattera, trots att det på de flesta anslagspunkter finns en stor samstämmighet bland partierna om de stora dragen. För riksdagens egen del innebär det till exempel att samtliga partier tycker att det är en bra idé att fira demokratijubileet mellan 2018 och 2022 och avsätta pengar för detta firande. Vi står också gemensamt bakom att säkerheten höjs på informations- och it-säkerhetsområdet.
Det är även glädjande att se att vi har enighet kring det nya förslaget om mål på demokratiområdet, som nu kommer att bli "en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika". Förslaget till förändrat mål kommer från Demokratiutredningen, som pekade på att fler människor behöver få tillgång till de resurser som är nödvändiga för att kunna delta och göra sin röst hörd i frågor som berör och engagerar.
Vårt budgetbetänkande behandlar även frågor om våldsbejakande extremism. Beatrice Ask tog i ett tidigare inlägg upp frågan om avhopparverksamhet. Här pågår ett arbete, och precis som hon nämnde finns det väldigt goda exempel där man lokalt och regionalt gör ett väldigt bra arbete.
Jag och Eva-Lena var till exempel i Värmland i fredags och besökte Brottsförebyggande Centrum, som jobbar mycket med avhopparverksamhet när det gäller högerextremistiska grupper. Där lyfte man alldeles särskilt fram vikten av att en avhopparverksamhet kan ha en friare roll och på det sättet verka mindre skrämmande när människor ska våga närma sig den.
En av de punkter vi lyfter fram i betänkandet är att regeringen har gett ett uppdrag till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, för att ta fram en vägledning till kommunerna och civilsamhällets organisationer för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget är nu slutfört och rapporterat, och myndigheten har presenterat vägledningen, som kallas Knäck koden!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse
Arbetet förutsätter samverkan inom offentlig sektor - i en kommun, mellan kommuner, landsting och regioner och mellan statliga myndigheter. Det fordrar dock även samverkan med det civila samhället. Föreningar, trossamfund och andra aktörer är en viktig resurs i olika skeden.
Vägledningen består av tre delar, där den första delen lyfter fram kunskap om det civila samhället och om kommuners olika förutsättningar. Det ges även ett perspektiv på det förebyggande arbetet och behovet av samverkan. Den andra delen är en konkret vägledning för hur kommuner och det civila samhället kan samverka i olika faser av det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism, och den tredje delen beskriver olika modeller för samverkan som finns på plats i dag.
När det gäller länsstyrelserna vill jag hålla med Hans Ekström om vikten av att förstå det centrala arbete som görs på länsstyrelserna när det gäller samordning. Man kan tänka sig att det låter som att det är mycket byråkrati, men utan samordning är det mycket som faller platt till marken. Här handlar det också om väldigt mycket av det samlade miljömålsarbetet och en del utveckling av totalförsvaret, som regeringen tycker att det är centralt att satsa extra på.
När det gäller frågan om Datainspektionen är det en väldigt splittrad bild vi får från de olika partierna. Jag tror att vi är helt överens om att Datainspektionen i samband med den nya dataskyddsförordningen, som träder i kraft i maj nästa år, kommer att få väldigt stora viktiga arbetsuppgifter - vilket den också redan har. Det är även så att den omfattande digitaliseringen ställer stora krav på lagstiftare, och väldigt många vill gå fort fram. Då är det viktigt med en myndighet som värnar demokratin och lyfter fram det viktiga säkerhetsarbetet.
Därför får Datainspektionen nu drygt 30 miljoner kronor i sin budget, och det är något jag verkligen välkomnar. Man ska dock vara medveten om att det inte bara är att tillföra hur mycket nya pengar som helst. Det tar tid att rekrytera den här typen av personer, och därför tror jag också att det räcker med dessa 30 miljoner.
En av de frågor vi i konstitutionsutskottet har jobbat mycket med det senaste året är den om en MR-institution. Regeringen slår fast i sin budgetproposition att det är viktigt att få en sådan på plats. Jag välkomnar det, och det är viktigt att civilsamhällets organisationer får delta i detta arbete. Just nu ligger den frågan hos regeringen, och vi kommer att ha en debatt om detta i nästa vecka.