Herr talman! Vi debatterar i dag betänkandet MJU11 Skogspolitik . Jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservationer 6, Äganderätt, och 11, Definition av skog och skyddad skog. Vi står givetvis bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men jag väljer för tids vinnande att endast yrka bifall till dessa reservationer.
Herr talman! Det hade gått ut varningar, men få hade kunnat föreställa sig hur en storm på bara några timmar kunde förstöra så mycket. Det var stormen Gudrun som slog till för lite mer än tio år sedan.
Under den natten, den 9 januari 2005, dödades minst sju personer. Hus och byggnader förstördes, vägar blockerades och hundratals mil med el- och telefonledningar revs ned. Den natten föll kanske 250 miljoner träd i det stormdrabbade området, lika mycket som normalt avverkas på ett år i hela Götaland.
Gudruns nyckfullhet kan nog jämföras lite med de gamla gudarnas. Ett skogsskifte kunde vara totalt nedblåst, medan träden hos grannen stod orörda kvar. Många vittnade efteråt om hur svår den natten var. Jag och min brorsa satt i en bil mellan Borås och Vara och försökte ta oss hem mitt i natten, en fullständigt idiotisk och livsfarlig bilresa.
När stormen bedarrat och man kunde inventera skadorna stod det klart att över 50 000 skogsägare i främst Småland och Halland hade drabbats, somliga mindre, medan andra hade fått hela sina fastigheter förstörda.
Tiden efteråt blev i så måtto ännu värre, och det var egentligen då den stora utmaningen började. Under uppröjningsarbetet omkom ytterligare tolv personer. Det gjordes hundratals anmälningar om arbetsplatsolyckor kopplade till uppröjningen. Tusentals hushåll fick inte tillbaka el eller telefon förrän efter kanske en eller två månader. Vägen tillbaka till ett normalt liv var lång och den mentala påfrestningen stor för många.
Men ur krisen och efter alla de uppoffringar som gjordes växte också en ny kunskap fram om hur skogen kan brukas för att minska stormskador, till exempel genom nya sätt att gallra och slutavverka. Stormen ledde också till en förändrad sammansättning av skogarna i de aktuella områdena. Skogen är just så fantastisk: Ur förödelsen, ur kaoset kan nytt liv och ny grönska växa fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Herr talman! Skogen är en av våra viktigaste resurser. Från norr till söder ligger stora kulturella och ekonomiska naturvärden i just våra skogar, vilket manar oss att föra en genomtänkt och väl avvägd skogspolitik. Vi i Sverigedemokraterna värnar skogsnäringen, som utgör en viktig hörnpelare i den svenska exportindustrin och genererar betydande intäkter och arbetstillfällen i hela landet.
Vi ser inte nödvändigtvis en konflikt mellan natur och ekonomi. Enligt oss har vi ansvarsfulla skogsägare i Sverige, och ofta är det just den brukade och välskötta skogen som attraherar allt från svampplockare till jägare.
Sverigedemokraterna värnar skogsnäringen genom att avvisa förslag på vägslitageavgifter och andra landsbygdsfientliga åtgärder från den nuvarande regeringen. Vi vill att människor även fortsättningsvis ska kunna leva, verka och bo i skogens närhet.
Skötsel av skog är ett eftersatt område, och Sverigedemokraterna var det parti som budgeterade mest för detta ändamål. Däremot var vi mer återhållsamma än regeringen vad gällde att skapa nya naturreservat. Enligt oss beskär detta möjligheterna att bedriva ett aktivt jord- och skogsbruk. Skyddade områden kan också utgöra fredade zoner för skadeinsekter, ett potentiellt problem för kringliggande skogsfastigheter.
Vi vill också framhålla att enligt internationell standard undantas redan drygt en fjärdedel av Sveriges skog.
Det faktum att Sverige har mycket välskötta skogar anser vi hänger samman med att vi i Sverige har engagerade, kunniga och arbetsamma skogsägare. Vi vill fortsatt stärka skogsägarens ställning gentemot andra näringsidkare, som ibland kan missbruka allemansrätten. Vår skogspolitik omfattar även åtgärder för att stimulera en ökad skogsröjning och minskad byråkrati i skogen, till exempel ökad möjlighet till dispens för dikning. Enligt oss är detta väl avvägda åtgärder som ökar skogens både värde och produktion.
Den bästa skogspolitiken uppnås, enligt oss, genom frivillighet och kunskap snarare än genom detaljstyrande lagar och regleringar. Ett nationellt skogsprogram med en långsiktig och tydlig framtidsstrategi bör därför arbetas fram gemensamt med skogsnäringen.
Herr talman! Sverige har mycket stora arealer som är eftersatta och som behöver röjas. I dag finns 1,3 miljoner hektar skog med eftersatt röjning i Sverige - det så kallade röjningsberget. 360 000-380 000 hektar röjs varje år. När skogen röjs fördelas tillväxten på färre och grövre stammar, och då kan träden bättre stå emot påfrestningar i form av snö och vind. Röjningen ger en skog som när den gallras innehåller träd som är grövre. Den kan avverkas tidigare och därför ge bättre lönsamhet. Skogar som inte röjs ger många klena stammar där varje stam kostar lika mycket att avverka som grova stammar, vilket innebär att avverkningskostnaden blir högre, att avverkningen förskjuts framåt i tiden och att skogens omloppstid förlängs.
Sverigedemokraterna anser att en väl utformad rådgivningsinsats i samarbete med skogsnäringen skulle öka skogsägarnas incitament för att öka röjningsinsatserna.
Herr talman! Innan man slutavverkar skog ska man enligt lag lämna in en avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Detta ska göras minst sex veckor innan avverkningen påbörjas. Ibland finns det anledning att påbörja avverkningen innan dessa sex veckor har gått. I dessa fall kan man ansöka om dispens för att få påbörja avverkningen tidigare, men då krävs att man anger skäl för detta. Vi i Sverigedemokraterna vill att möjligheterna att få dispens vid avverkningsanmälan ska kunna underlättas av till exempel ekonomiska skäl.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
Herr talman! Skogsbranden i Västmanland var en av de största skogsbränderna i Sverige i modern tid. Branden drabbade enskilda personer hårt och krävde stora resurser från samhället. Ca 14 000 hektar skog ödelades, vilket innebar en minskning av skogsägarnas nettovärde med ca 100 miljoner kronor.
I dagsläget uppskattar försäkringsbolagen att kostnaden uppgår till 875 miljoner kronor, och siffran väntas stiga. Fortfarande väntar drabbade skogsägare på att eventuella stöd ska betalas ut. Sverigedemokraterna anser därför att nödvändiga åtgärder fortsatt bör vidtas för att stödja skogsägare och andra som drabbats av den stora skogsbranden i Västmanlands län.
Herr talman! Det är många som har åsikter om den svenska modellen för brukande av skog. Drygt hälften av Sveriges skogsmark ägs av 330 000 enskilda skogsägare med en känsla och ett ansvar för sin egen skog. Globalt ser man ett tydligt samband mellan brist på enskilt ägande och skogar som skövlas. Att bruka skogen skapar sysselsättning och gör det möjligt för många att bo, verka och leva på landsbygden.
Äganderätten är också ett viktigt fundament för vår historiska rättstradition, men den hotas i dag av organisationer och privatpersoner som utan att behöva ta det ekonomiska ansvaret kan kräva inskränkningar i brukandet av skogen. Sverigedemokraterna vill därför att äganderätten stärks när det gäller intressekonflikter med intresseorganisationer och andra särintressen, till exempel vid avverkningar och annat skogsbruk.
Herr talman! I regeringens budgetproposition för 2015, utgiftsområde 23, anges att 10 procent av skogen är avsatt för naturvård. Skogsarealen skulle öka dramatiskt om man i stället använde internationell statistik som inkluderar skogsklädda impediment, mark som producerar mindre än en skogskubikmeter virke per hektar och år, så kallad lågproducerande mark. Med det synsättet skulle Sveriges totala skogsareal vara drygt 28 miljoner hektar, och den avsatta arealen för naturvård skulle i stället vara 25 procent av den totala skogsarealen.
Med anledning av detta anser vi i Sverigedemokraterna att det är problematiskt att regeringen använder en annan definition än den internationella och att den svenska definitionen av skog och skyddad skog därför bör utredas och kanske omformuleras.
Herr talman! Alla vill inte bo och verka i storstaden. Nästan 99 procent av Sveriges yta består av landsbygd. Det är ett fantastiskt land fyllt av djupa skogar, forsande bäckar, grönskande hagar, böljande åkrar, höga berg och djupa dalar. Och att detta Sverige fortsätter att leva beror till stor del på att det finns människor som bor där - människor av kött och blod som använder all sin uppfinningsrikedom för att skapa sig sina liv i det som utgör ryggraden i Sverige, nämligen landsbygden. Då är skogen en viktig del. Skogens exportnäring, skogsbruket och sågverksnäringen är en viktig livsnerv för landsbygden. För oss i Sverigedemokraterna är det just möjligheten att leva, bo och verka på landsbygden som verkligen betyder något, för det är skogspolitik på riktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skogspolitik
(Applåder)
I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson, Runar Filper och Heidi Karlsson (alla SD).