Herr talman! I den debatt som vi nyss avlyssnade
framgick det klart att det finns behov av att få till
stånd fler jobb inom byggsektorn.
Den borgerliga regeringens brist på bostadspolitik
har inneburit att byggnadsarbetare går arbetslösa i
en omfattning som aldrig tidigare. Den kompetens
som finns riskerar att slås ut. Därför är vi
socialdemokrater beredda att satsa extra resurser
för att få till stånd en ökning av åtgärder inom
områden där det finns stora behov att täcka, t.ex.
när det gäller kulturlokaler och samlingslokaler.
Först vill jag ta upp frågan om konstnärlig
utsmyckning. Den finns också med i detta
betänkande. I juli 1992 avvecklade den borgerliga
regeringen stödet till konstnärlig utsmyckning.
Stödet hade utgått sedan 1987 med mycket bra
resultat. Ett år senare infördes stödet igen, och nu
finns det med i budgeten med en ram på 15
miljoner.
Vi socialdemokrater föreslår en ökning med 10
miljoner. Vi tycker att det är viktigt att staten
medverkar till att skapa arbetstillfällen för bild- och
formkonstnärer. Det är också viktigt att staten
medverkar till att utrusta bostadsområdena med
kvalitetskonst. Det har stor betydelse för de
boende i ett område hur det är gestaltat, hur
boendemiljön ser ut och fungerar, hur det ser ut
inte bara i husen utan också runt och mellan husen,
om man kan känna sig hemma i och stolt över sitt
bostadsområde och om man kan känna identitet
och samhörighet i sitt område. Därför är det viktigt
med konstnärlig utsmyckning.
Vi vill också redan nu slå fast att detta är ett bidrag
som vi vill ha kvar och utveckla.
Den borgerliga regeringen har också infört en
märklig syn på hur utsmyckningen skall utföras.
Konstrådet skall bestämma vilken konst som skall
finnas i ett område, inte de boende,
fastighetsägarna eller den konstnär som skall utföra
arbetet.
Detta leder till administrativt krångel och
kostnader som gör att det statliga bidraget inte går
till det ändamål som det är avsett för. Vi tycker att
Konstrådet kan befrias från denna uppgift.
När det gäller stöd till icke-statliga kulturlokaler
har vi tidigare i debatten hört att det finns med i
ROT-programmet. Tyvärr har regeringen fastställt
regler som innebär att det nästan blir omöjligt att
komma i gång med några projekt. Man har alldeles
för kort tid på sig. Tiden fram till den 1 juli är
alldeles för kort, och det är då man måste ha satt i
gång dessa projekt.
Som alla vet är planeringstiden för byggandet lång.
Även om det finns många projekt som är
färdigplanerade, tar det ändå lång tid innan man är
klar att sätta spaden i jorden.
Det är naturligtvis viktigt att detta projekt kommer
i gång så fort som möjligt, men man kan inte ha
regler som äventyrar hela satsningen. Detta kan
innebära att det ROT-program som vi har varit
överens om inte kommer att kunna bli
verkningsfullt. Vi anser att man måste få hela 1994
på sig för igångsättandet.
Eftersom vi vet att denna satsning skulle skapa
många sysselsättningstillfällen och att det finns
många projekt på kö, vill vi dessutom öka
bidragsramen med 75 miljoner. Det finns som sagt
angelägna projekt, och det är viktigt att inte
verksamheten inom byggsektorn avstannar helt.
Jag yrkar bifall till reservationerna nr 2, 4 och 10 i
bostadsutskottets betänkande nr 8.
När det gäller allmänna samlingslokaler har jag
samma invändning som i föregående betänkande.
Även här har regeringen satt en tidsgräns som är
alltför snäv. Det är oklokt att fastställa regler som
gör att det är i det närmaste omöjligt att få stöd. Vi
föreslår att tiden utsträcks till hela 1994.
Vi föreslår även här att ramen skall ökas med 50
miljoner. Det finns en lång lista med projekt. Ute i
landet finns det ett stort behov av att skapa
samlingslokaler.
Jag har besökt många byar och
byautvecklingsgrupper. De intygar alla
samstämmigt att det är när man får möjlighet att
samlas i en egen lokal som kraften och viljan att
utveckla byn kan blomma ut. Då kan man också ta
vara på de resurser som finns i bygden.
Jag yrkar bifall till reservation nr 1 i
bostadsutskottets betänkande nr 9.