Herr talman! Det svenska samhället kännetecknas
av öppenhet. Den öppenheten skall vi värna. Ändå
finns det mitt ibland oss människor som av olika skäl
inte kan stå för sin egen identitet. Inte så sällan hand-
lar det om misshandlade kvinnor, kvinnor som oftast
har blivit misshandlade av någon som stått dem nära.
Det kan vara vittnen som skräms till tystnad. Det
händer också att poliser utsätts för hot som gör att
även de får ha något slags skydd. När någon utsätts
för hot drabbar det oftast hela familjen - inte minst
barnen. Det är för deras skull som vi nu ökar skyddet
genom att bl.a. sekretesslagen kompletteras så att
även elevadresser i grundskolan och gymnasieskolan
skyddas vid befarad personförföljelse.
Propositionen innehåller en rad lagändringar som
syftar till att förbättra skyddet för förföljda personer.
Utskottet tillstyrker lagförslaget.
Betänkandet behandlar också en motion med an-
ledning av propositionen samt nio motionsyrkanden
från den allmänna motionstiden. Det har lämnats sju
reservationer och ett särskilt yttrande. Utskottet före-
slår med anledning av två motionsyrkanden att riks-
dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
utskottet anförts om ersättning till personer med fin-
gerade personuppgifter. Övriga motionsyrkanden
avslås.
Som första åtgärd vid befarad förföljelse används
skyddsmarkering i folkbokföringsregistret. Marke-
ringen anger att särskild försiktighet bör iakttas vid
bedömning av om uppgifterna om personen i fråga
bör lämnas ut. Detta förfarande är inte lagreglerat,
men det motsvarar det som gäller för hemligstämpel
enligt sekretesslagen. Regeringen menar att det finns
skäl som talar för en lagreglering, men den menar att
frågan är så komplicerad att den behöver övervägas
ytterligare. Dessutom ligger denna fråga inom ramen
för det som Brottsofferutredningen utreder.
Konstitutionsutskottet har yttrat sig i denna del.
Det delar regeringens mening i fråga om lagreglering
men anser att man bör avvakta utredningens resultat
som beräknas komma i mars 1998. Skatteutskottet
delar regeringens och konstitutionsutskottets uppfatt-
ning i frågan.
Herr talman! Barn till förföljda personer är inte
tillräckligt skyddade, även om det finns ett visst skydd
enligt sekretesslagen som skyddar när det gäller upp-
gifter som lämnas från folkbokföring till kommunala
myndigheter. Sekretesskyddet inom skolområdet har
en del brister som gör att det går att spåra förföljda
personer genom barnens skolor. Utan den nu före-
slagna utökningen av skyddet är det enkelt att komma
över adresser via både skolkataloger och klasslistor.
Där brukar adresser, telefonnummer och - ibland -
personnummer vara en viktig information i normala
fall.
Det är därför som sekretesslagen nu föreslås
kompletteras så att möjligheter finns att skydda de
uppgifter som de förföljda personerna själva uppger
till skolorna. Detta gäller grundskolan, gymnasiesko-
lan, särskolan och specialskolan. Sekretessen gäller
både skolan och hos den kommunala myndighet som
ansvarar för skolan. I dag är det ca 6 000 personer
som omfattas av sekretessmarkering.
Kvarskrivning är en åtgärd som har funnits i folk-
bokföringslagen sedan 1991. Den medger personer
som utsätts för en allvarlig eller upprepad brottslighet
att vara folkbokförda på den gamla folkbokföringsad-
ressen i högst tre år. Det måste med andra ord förelig-
ga någon form av hotsituation för att en person skall
få kvarskrivas.
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte
finns tillräckligt skäl för att flytta ärenden om kvar-
skrivning från skattemyndigheterna till Rikspolissty-
relsen.
Skattemyndigheterna har sedan länge hanterat sek-
retessmarkeringarna och är därmed vana att göra
bedömningar av hotsituationerna. Det är när sekre-
tessmarkeringen bedöms vara ett otillräckligt skydd
som man tar till kvarskrivning. Det är därför naturligt
att låta kvarskrivningen ligga kvar där. Det är dess-
utom viktigt att uppgifterna ges minsta möjliga
spridning. I dag är det ungefär 150 personer som
medgivits kvarskrivning.
Herr talman! Fingerade personuppgifter regleras i
lag sedan 1991. Dessa ärenden hanteras av Rikspo-
lisstyrelsen. Skälet är att dessa uppgifter berör tredje
man på ett helt annat sätt.
Vissa förändringar föreslås, såsom att kraven på
brottslighetens svårighetsgrad och på den risk som
kan föreligga mildras. Restriktivitet i fråga om med-
givande att använda fingerade personuppgifter bör
bibehållas men inte vara alltför koncentrerade till
brottets straffvärde.
Medgivande att använda fingerade personuppgif-
ter får inte ges om personen kan skyddas genom kvar-
skrivning eller på något annat sätt. En ändring från
nuvarande lag är att medgivandet kan ges på obe-
stämd tid i stället för som i dag under högst fem år.
Personer som medgivits fingerade personuppgifter
behöver ofta hjälp av skiftande slag. Det kan vara
kontakter med andra myndigheter. Ofta behövs juri-
disk kompetens och naturligtvis goda kunskaper om
hur samhället fungerar. Rikspolisstyrelsen brukar
bistå vid sådana omständigheter som en ren serviceåt-
gärd. Det har fungerat mycket bra.
Justitieutskottet och skatteutskottet instämmer i
regeringens förslag att Rikspolisstyrelsen bör utses till
kontaktmyndighet. En rättssäker och effektiv brott-
målsprocess förutsätter allmänhetens medverkan.
Personer som utsätts för förföljelse åsamkas ofta
kostnader för byte av bostadsort och identitet.
I de speciella fall då förföljelse beror på att perso-
nerna i fråga fullgjort sin vittnesplikt bör det enligt
skatteutskottet övervägas om inte någon form av er-
sättning utöver skadestånd, brottsskadeersättning eller
socialbidrag bör utgå. Skatteutskottet anser i likhet
med justitieutskottet att regeringen skall ta upp denna
fråga i lämpligt sammanhang.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ut-
skottets betänkande och avslag på motionerna och
reservationerna.