Herr talman! Som Göran Åstrand mycket väl vet
fanns det inte så stora möjligheter för mig att säga
detta i denna kammare före hösten 1991, när jag
blev invald i densamma. Om jag hade suttit här på
den tiden är jag övertygad om att detta hade varit
en av de frågor som jag redan då skulle ha tagit upp.
Jag konstaterar bara att man bl.a. hänvisar till det
som sägs från Riksantikvarieämbetets sida.
Riksantikvarieämbetet betecknas som
expertinrättning i detta sammanhang. Men
Riksantikvarieämbetet liksom många andra slår ju
vakt om sina egna principer. Det är principer som
ibland dess värre är den goda sakens värsta fiende.
Jag hävdar fortfarande att det är viktigt att få ett
klarläggande på den här punkten -- särskilt med
tanke på att vi motionärer formulerat det så svagt
att vi krävt att det skall prövas varje gång, men det
skall finnas en klart uttalad möjlighet även i lagtext
om att detta skall kunna ske. Som det ser ut i dag
kommer regeringen i samband med en sådan här
framställan säkert att liksom förra gången lyssna på
expertorganet.
Herr talman! Från det hållet väntar jag mig tyvärr
ingen förändring.