Fru talman! Det har varit ett nöje att lyssna på debatten. Det har varit mycket fokus på fakta och på omsorg om några av de mest utsatta i samhället.
Alla har varit överens om att den som lider av en sjukdom ska ha vård och att den vården ska bygga på vetenskap. Det borde såklart gälla alla vårdinsatser, men jag får konstatera att det inte ska gälla dem som lider av den sjukdom som ett narkotikamissbruk är - åtminstone inte enligt regeringen. Regeringen, med socialministern och statsministern i spetsen, bygger nämligen sin narkotika- och missbrukspolitik på myter som att narkotika är något som rika ungdomar håller på med, fru talman - trots att all vetenskap visar att narkotikan är mest utbredd på samhällets botten och att det är där de mest utsatta drabbas.
Den norska regeringen vill däremot bygga sin narkotikapolitik på vetenskap och beprövad erfarenhet och går från straff till hjälp. Man vill avkriminalisera narkotikabruk, för man har kommit fram till att det är det bästa sättet att hjälpa de mest utsatta. Det har man har gjort genom en gedigen utredning, och utskottet har kommit fram till samma sak: Det måste utredas hur vi skapar den bästa vården och säkrar att vården för de mest utsatta missbrukarna faktiskt blir bättre. Det är någonting som Folkhälsomyndigheten gärna vill, och det är någonting som forskningen gärna vill. Vi vill nämligen gärna kunna gå från idéer till fakta.
Den svenska regeringen vill däremot fortsätta bygga sin narkotikapolitik på magkänsla och går från felaktighet till felaktighet. Det är svårt att tolka det som något annat än att man inte bryr sig om att hjälpa de mest utsatta, eftersom man trots riksdagens enhälliga beslut vägrar utreda hur vi skapar den bästa vården. Men det kanske också är därför vi är det land i Europa där flest missbrukare dör.
Fru talman! Jag har inget yrkande i dag. Medan socialministern väljer att bortse från forskning, andra länders erfarenheter och de egna myndigheternas råd har nämligen både utskottet och riksdagen sagt att det måste utredas hur vi skapar den bästa politiken. Riksdagen är alltså för att bygga missbrukspolitiken på fakta. Vad jag i stället har är en vädjan till regeringen: Det är dags att narkotikapolitiken bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är det minsta man kan kräva av en socialminister och en regering.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 4 mars.)