Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 5.
I konjunkturrådsrapporten från SNS, Vart är vi på väg? Systemfel i transportpolitiken , riktas skarp kritik mot hur investeringsbeslut i infrastrukturen kommer till. I rapporten påtalar man en rad brister, där skattemedel på tiotals miljarder slösas bort på grund av felprioriteringar och brister i underlag. I rapporten pekar man på att lönsamhetskalkyler på projekt som inte återfinns i beslutade investeringsplaner saknas. Vi vill påstå att detta betyder att det inte går att göra relevanta jämförelser.
Trafikverket är den myndighet som har i uppgift att genomföra samhällsekonomiska bedömningar av transportinvesteringar. Vi kan dock konstatera att verkets förfarande får stark kritik i nämnda rapport från SNS, där det bland annat påpekas att nödvändiga följdinvesteringar sällan inkluderas och att man fullföljer projekt även om det blir betydande fördyringar under projekteringen. Det pekas också på hur man konsekvent underskattar kostnader och överdriver vinster för att driva igenom olika projekt.
Fru talman! Vi kan till exempel titta på höghastighetsjärnvägen som är så omdebatterad. Regeringen säger sig vilja bygga en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm och Göteborg. Det som imponerar är att man har sänkt det tänkta priset från 230 miljarder, vilket jag tror är en alldeles för låg kostnad, till endast 205 miljarder kronor. 205 miljarder är visserligen bättre än 230 miljarder. Men stämmer detta? Går det verkligen att bygga en höghastighetsjärnväg på det sätt som man har tänkt för 205 miljarder?
Om man till exempel tittar på den sista biten mellan Järna och Stockholm har kostnaden inte ens kalkylerats. Jag har fått ta del av siffror om att denna sträcka skulle kosta mellan 70 och 100 miljarder om man bygger den i höghastighetsjärnvägsstandard.
När det gäller den sista sträckan in till Göteborg och den sista sträckan in till Malmö kan man undra hur mycket de kommer att kosta.
Nu har vi fått en liten indikering om att man ska bygga sträckan Göteborg-Borås, vilket kan sänka kostnaden. Det tycker jag är mycket positivt. Men, vad kommer det att kosta oss om höghastighetsjärnvägsbygget blir av?
Fru talman! Vi sverigedemokrater anser att kritiken i rapporten ska tas på allvar och att man inte lättvindigt kan vifta bort felprioriteringar för tiotals, eller kanske till och med hundratals, miljarder kronor. Därför vill vi lyfta fram konkreta förslag för att komma till rätta med systemfelen. Vi anser exempelvis att regeringen och riksdagen måste få ett bättre och mer objektivt beslutsunderlag innan man blir bunden av eventuellt icke lönsamma projekt.
Vi kan titta bakåt i tiden. Den 14 juni 2013 redovisade Trafikverket en nationell plan för transportsystemet 2014-2025. Den 8 april 2014 fastställde regeringen den nationella planen. I denna plan fanns Västlänken med, en tågtunnel under Göteborg som kommer att vända upp och ned, bokstavligt talat, på hela staden under mycket lång tid. Göteborg är en stad som är byggd på lera. Därför har vi spårvagn och inte tunnelbana. Nu ska det byggas en järnväg likt en tunnelbana under staden. Det påstås att det ska öka tillgängligheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Infrastrukturfrågor
Göteborgs invånare har dessutom ett mycket starkt motstånd mot detta bygge på grund av den höga kostnaden och den minimala nyttan. När man investerar mångmiljardbelopp bör nyttan vara absolut maximal. Att inte bygga en ny kompletterande centralstation i Göteborg, i stället för en tågtunnel, är inte genomtänkt. Göteborg växer och behöver god tillgänglighet, vilket kräver en kompletterande station, där man kan byta från till exempel en ny stadsbana, spårvagn, buss, taxi eller kanske till och med hyrcykel, så att man lätt kan ta sig till olika delar i Göteborg. Västlänken är ogenomtänkt och bör stoppas snarast innan man slösar bort miljarder på en ineffektiv järnvägssatsning.
Fru talman! För att få ett gediget beslutsunderlag för vilka infrastrukturprojekt som är mest samhällsekonomiskt lönsamma är det centralt att samtliga projekt över en viss storlek redovisas och att de kan ställas emot varandra. Trafikverket bör således få i uppdrag att identifiera de samhällsekonomiskt mest lönsamma investeringarna. Vidare bör Trafikverket få i uppdrag att löpande rapportera resultatet av gjorda investeringar och andra åtgärder.
Vi anser att en väl genomarbetad prioriteringsordning för de mest lönsamma infrastrukturinvesteringarna ger beslutsfattarna ett betydligt tydligare beslutsunderlag än vad som är fallet i dag. Vi anser också att eventuella avvikelser från den samhällsekonomiska prioriteringsordningen kan vara befogade, men dessa bör då motiveras. Kostnaden bör anges, liksom konsekvenserna för andra projekt som trängs ut från planen.
Vi anser även att det bör inrättas en expertkommitté under till exempel Finansdepartementet som beslutar hur samhällsekonomiska analyser ska göras och vilka ingångsvärden som ska användas. Denna expertkommitté ska också löpande granska Trafikverkets samhällsekonomiska kalkyler.
Med dessa ord vill jag tacka alla i kammaren, kansliet, trafikutskottet och alla de tittare som sitter hemma och följer debatterna. Vi ses i höst igen!
I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).