Fru talman! Att vi har stora evenemang i vårt land
- och inte minst i huvudstaden - är naturligtvis något
som vi är glada för och eftersträvar. Det gäller såväl i
sportsammanhang och kulturella sammanhang som i
fråga om andra stora evenemang som drar till sig
mycket människor.
Att så sker är naturligtvis förutsatt när man t.ex.
tar ställning till vilka resurser som krävs hos polisen.
När det gäller Stockholmspolisen är det ju så att
Rikspolisstyrelsen när den fördelar resurserna utgår
från det faktum att här finns ett hov, en riksdag och en
regering. Här finns också ambassader, och här sker
väldigt mycket av stora evenemang. Det är alltså
ingen nyhet på något vis att polisen har en uppgift i
samband med den här typen av händelser.
När det gäller att fördela kostnaderna finns det ju
principer. Man gör skillnad i olika fall. Det finns stora
evenemang som bl.a. belastar polisens verksamhet där
fördelningen av kostnaderna väldigt starkt ligger på
dem som sköter evenemangen. Det finns också andra,
där det finns en ideell verksamhet bakom och där det
finns ett mer allmänt intresse. Då är det en annan
kostnadsfördelning.
Trots detta svar vill jag säga till Kia Andreasson
att jag tycker att frågan om hur fördelningen av kost-
naderna skall ske alltid skall hållas levande. Det här
skall inte bedömas utifrån någon enstaka händelse
som är aktuell på något vis utan utifrån mer allmänna
principiella utgångspunkter. Jag kommer därför att
hålla den här frågan aktuell och levande. Jag kommer
i lämpliga sammanhang att överväga om det finns
anledning att ha andra fördelningar än de som har
gällt hittills.