Fru talman! Jag tycker att den här diskussionen är jätteintressant. Vad får vi egentligen för pengarna?
När det gäller underhållsskulden, alltså om man ser till hur den har ökat, är ju anledningen att vi inte får ut tillräckligt mycket. Varje mandatperiod lägger vi in mer pengar i att utveckla ny infrastruktur och i underhåll, men samtidigt får vi inte ut tillräckligt mycket. Vi ser att det här har ökat med 21 procent bara mellan 2020 och 2023, på grund av inflationen och så vidare. Det tar också lång tid att genomföra projekten.
Här har de dock tittat på hur Infranord och Svevia, det vill säga två bolag, har utvecklats. Det säger ju inget om hur själva avregleringen har fungerat. År 2016, alltså efter den här avregleringen, gjordes en utvärdering, och då tittade man på hur det var före avregleringen. Vad fick vi ut för infrastruktur för pengarna då? Sedan har man jämfört med hur mycket vi får ut efter avregleringen, och där ingår ju Infranord och Svevia. Vi ser att vi efter avregleringen får ut mer underhåll för samma pengar. Det visar den studie som gjordes 2016.
Att man får mer när det är konkurrens och att företagen stärks – att det sätter press om de ska få ett nytt kontrakt – skapar en förändringsprocess i företagen. Det finns det otaliga studier som visar. Men just när det gäller det här med den ekonomiska fördelen kan man titta på Alexanderssonutredningen.