Herr talman! Riksdagen har ju genom sitt beslut den 12 december 2018 fastställt de samlade utgifterna för utgiftsområde 18. Eftersom Sverigedemokraternas förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.
Efter de inledande orden går jag vidare in på att vi nu har fastställt de övergripande ramarna. Sverigedemokraterna delar på många områden de ramar som Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog i den motion som har bifallits.
Vi kan genom den motionen få igenom en rad anslag på rättsväsendet, minskade anslag på migration, ökade anslag på hälso- och sjukvård och stärkt ekonomi för landets pensionärer. Det är viktiga områden där vi sverigedemokrater har en samsyn med Moderaterna och Kristdemokraterna.
När det gäller utgiftsområde 18 delar vi också en rad olika områdesbeslut med Moderaterna och Kristdemokraterna. Till exempel skär vi ned på den bostadssubventionering som regeringen nu har bedrivit under en fyraårsperiod. Det är subventioneringar som egentligen inte har lett till att fler personer kan få bostäder. Vi tror att dessa bostäder i mångt och mycket hade kunnat byggas ändå.
Vi har läst att det har tagits fram information om att det inte heller är de med lägre inkomster som har fått ta del av dessa subventionerade bostäder, som ska ha en lägre hyra, utan att det är just de med högre inkomster som har fått dem. Det system som regeringen har lagt fram har alltså inte haft den funktion som det var tänkt.
Vi vet också att Sveriges Byggindustrier med flera företag och branscher också har varit negativt inställda till regeringens bostadssubventioneringsanslag. Vi tror i likhet med dem att detta innebär att vissa byggbolag inväntar beslut om bidrag i stället för att bygga. Då får vi inte en marknad där man hela tiden kan bygga under samma förutsättningar. Ena gången får man subventioner och bidrag, andra gången tas de bort.
Det är inte heller okänt för byggbolag, kommuner och väljare i Sverige att vi under den här mandatperioden har en majoritet som är negativt inställd till byggsubventioneringsanslagen. Därför kan det inte komma särskilt oväntat att vi i dag har en budget där man minskar anslagen på just det området.
Byggsubventionerna är också en kostsam reform som innebär att man inte har kunnat göra satsningar på andra områden; man har ju lagt så mycket anslag på detta. Vi tycker att det finns andra områden som är viktigare att prioritera. Det finns andra förslag som skulle kunna innebära att vi får igång byggandet ännu mer och bibehåller en högre byggtakt. Det är inte alltid subventioneringspolitik som är den väg som leder framåt. Vi tror mer på att ge bättre förutsättningar för mindre byggbolag att bygga, vara med i upphandlingar och stärka sina egna ekonomiska förutsättningar. Privatpersoner ska också ha möjlighet att köpa en bostad eller hyra de bostäder som finns på marknaden. Då gäller det att pressa priserna - det gäller både hyror och försäljningspriser - för att fler ska kunna ta del av de bostäder som byggs. Det är där fokus bör ligga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Vi behöver också ha fokus på att bygga mer trygga bostadsområden. Vi behöver ha fokus på att skapa förutsättningar för trevliga miljöer med vackra bostäder och vackra bostadsområden. Fokus ska inte bara ligga på att bygga utan också på vad vi bygger i den här situationen.
Vi behöver stärka de svagare hushållen. Vi menar att det är viktigare att lägga anslag på bostadsbidrag och bostadstillägg i stället för att införa andra dyra varianter för att få ned bostadskostnaderna för de svagare hushållen.
Vi behöver också se en tydligare koppling till infrastrukturen. Vi har talat om en infrastruktur- och bostadsberedning som skulle kunna ta fram bättre förutsättningar för att koppla ihop infrastruktur och bostadsbyggande. Detta är något som helt naturligt går hand i hand. Där tror vi att det i dag råder bättre förutsättningar för att öka byggandet.
Vi menar också att man kan titta på olika förslag och modeller som finns i dag. Ett exempel är Stockholmsbågen, som visar att man kan koppla ihop arbetspendling, bostadsbyggande och de yttre stadskärnorna, där man kan förtäta och skapa attraktiva områden att bygga på i stället för att bygga i områden där man har högre markkostnader.
Men framför allt behöver man titta på migrationspolitikens påverkan på det bostadspolitiska området. Sverigedemokraterna har ju föreslagit större anslag för att genomföra en återvandring av de personer som har fått avslag på sin asylansökan.
Kollar vi på siffrorna från tidigare år ser vi att det är en extremt stor andel som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Under 2018 ligger prognosen på ungefär 133 000 personer. Samtidigt har vi färdigställt 54 500 bostäder. Det byggs, färdigställs och påbörjas färre bostäder än det beviljas uppehållstillstånd i Sverige i dag. Det är inte en utveckling som gör att vi kan nå en balans på bostadsmarknaden. Den viktigaste reformen på det här området är alltså egentligen en stramare migrationspolitik.