Herr talman! Den sista frågan är väldigt enkel att svara på. Svaret är kort och gott nej på den frågan. Jag är inte rädd att stöta mig med särskilda kommunalråd; det kan jag svara rakt och enkelt på.
Eva Lindh verkar vara väldigt störd av att jag träffar landshövdingarna och att jag på dessa träffar, där vi pratar länets utveckling och länsstyrelsens mycket viktiga arbete för att stärka tillväxten på regional nivå och vara statens förlängda arm, passar på att träffa kommunföreträdare. Det verkar provocera Eva Lindh, och jag förstår inte detta. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att få en samlad bild av Kommunsverige.
Som komplement till detta gör jag väldigt många kommunbesök på plats. Jag besöker kommunföreträdare, kommunalråd och kommundirektörer och många gånger också oppositionen, i deras kommunhus där gps:en pekar på just den kommunen. Jag gör både och, så Eva Lindh behöver inte uppröras så mycket över just detta.
Sedan har jag redogjort för en del av det arbete som regeringen gör och de åtgärder vi vidtar för att förbättra den här situationen. Jag har sagt att det i grunden är ett fenomen jag inte gillar att man flyttar runt människor på det här sättet. Det kanske jag skulle ha varit tydligare med i min inledning. Jag tycker att detta är problematiskt.
I huvudsak är det såklart den enskilda kommunen som är ansvarig för att ge bostadsförsörjning till sina invånare, oavsett vilka behov de har. Sedan vet vi att förutsättningarna av olika anledningar ser olika ut. Vissa kommuner har bostadsbrist medan andra kommuner har gott om bostäder, och vi vet att arbetsmarknaden korrelerar tvärtom. Det skapar många utmaningar.
Jag vill ändå säga att vi gav uppdraget till länsstyrelserna att göra en kartläggning i sina respektive län för att få en bild av problematiken. Det är inget som regeringen beslutar, men jag vet att Linköpings universitet har fått forskningsmedel för att utreda det här vidare och se vilka mekanismer som ligger bakom den här typen av omflyttning.
Vi har också hemlöshetsstrategin. Ett annat sätt att komma åt den här problematiken är nämligen att minska hemlösheten. Vi ger nya medel till detta, inte minst för att stärka konceptet Bostad först.
Vi har också gett ett särskilt uppdrag till Socialstyrelsen att minska antalet vräkningar av barnfamiljer och vräkningar där barn är inblandade.
Vi har som sagt en migrationspolitik som gör att inströmningen av nyanlända minskar ganska drastiskt, vilket också skapar bättre förutsättningar för kommunerna att erbjuda adekvata bostäder.
Jag menar att de här åtgärderna är långt mycket viktigare än att tillsätta ytterligare en utredning om så kallad social dumpning.