Herr talman! Under många år har staten genom Trafikverket tillsammans med kommunerna, regionen och näringslivet deltagit i planeringen utifrån de förutsättningar som staten själv har ställt upp.
Om det fanns frågetecken kring projektet borde väl slutsatsen ha varit ytterligare beredning, inte att projektet skulle strykas helt. Varför valde inte regeringen att ta fram ett jämförelsealternativ? Varför valde inte regeringen att ta en förnyad dialog med företrädarna i länet?
Trafikverket förväntas arbeta metodiskt, stegvis och evidensbaserat enligt fyrstegsprincipen. Men när regeringen kommer till slutsatsen att den inte vill ha projektet verkar fyrstegsprincipen plötsligt ersättas av en enstegsprincip om att stryka projektet.
Det är svårt att se hur det skulle stärka tilltron till statens långsiktiga infrastrukturplanering. Därför handlar det här ytterst om statens trovärdighet. När statsrådet för ett tag sedan besökte utskottet och fick frågan om utfasning av stadsmiljöavtalen sa han att han med de kraftiga resursförstärkningarna i länsplanerna hade tilltro till att regioner och kommuner kunde fatta kloka beslut.
Det är svårt att fatta kloka beslut om staten ändrar förutsättningarna och spelplanen. Nu står vi här. Regeringen har genom sitt fastställelsebeslut strukit 2,7 miljarder i järnvägsinvesteringar i Jönköpings län. Man avsätter i stället 450 miljoner kronor till den existerande banan Vaggeryd–Jönköping för elektrifiering och viss upprustning. Jag skulle vilja veta hur statsrådet har kommit fram till den summan.
Jag har talat med flera personer med kunskap i ämnet. De ifrågasätter att dessa medel kommer att vara tillräckliga för både elektrifiering och viss upprustning. Jag vill därför gärna höra statsrådets uppfattning om hur dessa pengar ska användas eftersom de inte lär räcka till både och. Om statsrådet och regeringen ser att dessa medel och åtgärder ligger i linje med regeringens ambition och prioriteringar, är man då beredd att lyfta fram och tidigarelägga elektrifieringen så att effekterna kommer tidigare?
Jag har också tagit del av remissvaren, herr talman, och det bör sägas att remissynpunkterna ska tas på stort allvar. Men KTH:s remissvar står inte för sig självt. Om staten tycker att remissyttrandet är viktigt borde den i stället utreda frågan ytterligare, och det är precis vad KTH säger. De skriver att det kanske finns ett annat alternativ som skulle kunna vara lika bra men att det krävs en ny utredning. Regeringen väljer att inte göra det. Det tycker jag är att beklaga.