Fru talman! Det här betänkandet handlar om beskattning av företag, kapital och fastigheter. I betänkandet behandlas motionerna från den allmänna motionstiden avseende just beskattning av företag, kapital och fastighet. När det gäller företag har Sverigedemokraterna genom åren lagt fram en lång rad olika förslag för att underlätta för framför allt små och medelstora företag. I detta betänkande har vi sju reservationer, och jag ber att få yrka bifall till reservation nummer 2.
Företagen utgör ryggraden i skattebasen, det vill säga företagens verksamhet är det som bär upp samhället ekonomiskt. När företagens situation medför att de känner sig tvingade att flytta utomlands för att kunna konkurrera tappar vi skattekraft. Vi måste därför ha ett skattesystem som gör det attraktivt för företagare att förlägga och utveckla sin verksamhet i Sverige.
Svensk ekonomi och svenska företag har länge fått kämpa under ansträngande administrativa regelverk och betungande skattebördor. Ibland kan man uppleva att systemet hindrar och låser in. Sverigedemokraterna ser ett behov av ett tydligt regelverk, och det måste finnas rimlighet i systemen. Det totala skatteuttaget från företag får heller inte överstiga den nivå som gör företagandet mindre intressant än vad det annars skulle ha kunnat vara och vad det borde vara. Vi vill därför satsa på att både förbättra och förenkla skattevillkoren såväl vad gäller kapital och kompetensförsörjning som vad gäller beskattning relaterad till företagens produktion och export.
Det är bra med ett brett aktiesparande i befolkningen, delvis för att stärka den enskildes finansiella situation men även för landet som helhet med ett högt inhemskt ägande av bolag som främst verkar i Sverige. Svenskarna ska vara ett ägande folk, har vi tidigare myntat. Därför är det viktigt att utvidga möjligheterna till investeringar genom förbättrade avdragsmöjligheter och återställda skattehöjningar på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar, samtidigt som vi stimulerar till sparande i allmänhet och motverkar överskuldsättning i andra änden. Så menar vi att de svenska hushållen bör stärkas.
Investeringssparkontot, ISK, infördes som en schablonbeskattad sparform 2012. Det är angeläget att skattereglerna underlättar för enskilda småsparare att ha ett aktivt sparande, vilket kan minska byråkratin inte minst vid deklaration. Det finns många moment vid direkta investeringar som utgör hinder eller svårigheter vid exempelvis aktiesparande, såsom nyemissioner, fondemissioner och inlösenförfaranden.
När investeringssparkontot infördes var det inget av de åtta nuvarande partierna i riksdagen som hade någon annan uppfattning om hur schablonintäkten från investeringssparkontot skulle beräknas. Detta lär ha varit en tydlig signal till de småsparare som öppnade kontot om att det fanns långsiktiga, förutsägbara regler för hur deras innehav skulle beskattas och under vilka former det skulle ske.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
I budgetpropositionen för 2016 valde däremot den rödgröna regeringen att, endast fyra år efter införandet, ändra förutsättningarna för sparformen och tillföra ett tillägg på 0,75 procent av hela avgiftsunderlaget. Att så kort tid efter införandet ändra förutsättningarna var något som många uppfattade som ett svek mot småspararna. De småsparare som exempelvis nu skulle vilja återgå med sitt sparande till en vanlig aktiedepå som en konsekvens av att de långsiktiga förutsättningarna har förändrats, eller rent av saknas, tvingas nu till att avyttra samtliga värdepapper eftersom värdepapper inte kan flyttas ut från investeringssparkontot.
Skattereglerna kring beräkningen av avgiftsunderlaget bör återställas, då statsfinanserna tillåter, till de regler som gällde vid införandet 2012 och som även utgjort grundförutsättningen för de flesta som öppnat ett sådant här konto - en åtgärd som är angelägen för att uppvisa trovärdighet kring långsiktiga förutsättningar i denna investeringsform.
Fru talman! Coronapandemin har kraftigt påverkat det svenska näringslivet, och än har vi inte sett de totala effekterna. Även om ett flertal stödpaket presenterats under året kommer vi även i efterdyningarna av pandemin att behöva se över dels hur vi skapar förutsättningar för svenska företag att ta sig igenom den ansträngda situationen, dels hur vi kan rusta näringslivet inför framtiden och stärka dess konkurrenskraft. I det arbetet får det inte finnas några heliga kor, utan alla potentiella åtgärder bör lyftas för diskussion.
Ett förslag som skulle kunna vara av intresse att se över i det arbetet är en förändring av dagens system för ett bolags resultatutjämning över åren. I nuläget kan ett bolag som gör förlust bara kvitta den mot eventuella vinster kommande år, trots att framtiden är osäker. Systemet är alltså mer spekulativt än om bolaget hade fått kvitta förlusten mot tidigare års reella vinster. Det sistnämnda systemet, som kallas carry-back, används i dag i flera länder som en del i deras bolagsskattesystem, däribland USA, Storbritannien och Kanada.
I praktiken innebär ett sådant system att företag som har beskattats för vinster tidigare år men som sedan visar förlust under ett år - pandemi eller inte - ges möjlighet att få återbetalning av den skatt de betalt tidigare redan året efter förluståret. Skillnaden jämfört med dagens system blir därför att bolagets soliditet och likviditet kan stärkas tidigare än om man bara kan kvitta förlusten mot potentiella, men osäkra, framtida vinster. Samtidigt är det bolag som redan har bevisat sig vara lönsamma under normala omständigheter som gynnas.
Om detta system varit på plats redan nu hade det möjliggjort ett välbehövt kapitaltillskott för många bolag som för tillfället är ansträngda men som genererat en vinst i sin verksamhet under tidigare och mer normala verksamhetsår. Att systemet därutöver vore lättadministrerat och svårt att fuska med talar också för förslaget. Flera länder, däribland Norge, Belgien och Tjeckien, har under pandemin kommit till insikt om de potentiella fördelarna med systemet och därför implementerat carry-back för att stödja det inhemska näringslivet.
Det här ska dock inte förväxlas med den redan existerande möjligheten i dagens svenska skattesystem att genom en periodiseringsfond sätta av delar av vinsten för att sedan lösa upp den under ett förlustår. Det är nämligen bara 25 procent av årets vinst som kan sättas av till periodiseringsfonden, och den måste lösas upp inom sex år. Dessutom räntebeläggs avsättningarna vid beskattningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Pandemin har påvisat behovet av att skyndsamt utreda möjligheten för ett företag att kvitta förluster mot tidigare års vinster och på så sätt ta ett steg mot de carry-back-system som återfinns i andra länder.
Sveriges företagare är som tidigare nämnts viktiga för vårt välstånd, vår välfärd och vår trygghet. Det är viktigt att förstå att varje företag är unikt, att varje uppstart har sin särskilda resa och att varje konjunktur har sitt tidstypiska utfall. Det föranleder att det skulle kunna vara av nytta för företagen att periodiseringsfonderna erbjöds i ett system som var enklare och något mer flexibelt. Inte minst i spåren av coronapandemin kan vi se att företagens behov kanske inte alla gånger är cykliska över året utan att det ibland även kan uppstå ett behov av obeskattade reserver att ta till för att säkra överlevnaden av företaget vid en oförutsedd omsättningsminskning.
Vi vill se över reglerna för periodiseringsfonder så att de är optimalt anpassade för de behov företagen har i olika skeden. Vi föreslår därför en utredning med syfte att ta fram förslag som skapar större flexibilitet och frihet för företagen.
Jag ska säga några ord även om produktutveckling. Produktutvecklingen i företagen förutsätter forskning och utveckling, vilket i sin tur genererar tillväxt, arbetstillfällen och på längre sikt skatteintäkter och därmed en tryggad välfärd. Sverigedemokraterna vill se ett ökat ekonomiskt utrymme för de tidiga innovationsprocesserna i företag och deras avdelningar eller dotterbolag för forskning och utveckling. Vi föreslår därför en utredning om möjligheten att införa särskilda skattelättnader just för forskning och utveckling.