Fru talman! Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks ytterligare. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag, därom är vi alla ense. Skatter ska medverka till tillväxt i hela landet, underlätta jobbskapande och stimulera en grön skatteväxling. Skatterna måste också vara förutsägbara, rättssäkra och långsiktiga.
Sveriges konkurrenskraft bygger på att företagen har hög kompetens och i stor utsträckning på att många företag satsar mycket på sina anställdas vidareutbildning och på kompetenshöjande insatser. Detta är otroligt viktigt inte minst nu i pandemitider. Men eftersom det alltid finns en risk att företag förlorar värdet av en sådan investering, exempelvis om den anställde byter jobb, är det inte alla företag som vågar gör dessa investeringar i kompetenshöjande åtgärder. Därför är det extra viktigt att skapa särskilda ekonomiska incitament att investera i anställdas vidareutbildning. Centerpartiet har genom den budgetsamverkan vi har bland annat skapat ytterligare möjligheter till avdrag för personer som jobbar med forskning och utveckling.
Fru talman! Att satsa sig ur en kris är också en god tanke som staten bör premiera. Därför föreslog Centerpartiet en skattereduktion för investeringar i årets budget, som en ytterligare förstärkning av befintligt investeraravdrag, vilket gick igenom.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Företag, kapital och fastighet
Det pågår också en märklig debatt i landet om skogsbruk. Det är den näring som är viktigast av alla för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Det är en näring som kan ersätta fossilt bränsle och fossilt material såsom plast och som kan ersätta mindre klimatsmarta byggmaterial. Samtidigt vet vi att det är en näring som har enormt stor betydelse för Sveriges ekonomi och exportnetto.
Kloka ekonomiska handlingsåtgärder för Sveriges skogsägare, till exempel möjlighet att avsätta pengar från avverkning på skogskonto, är helt avgörande för skogsägarnas ekonomi. Det innebär att pengar från en avverkning - och då pratar vi om en omloppstid på kanske 80 år - måste få disponeras över tid och inte tas ut och beskattas vid avverkningstillfället. Skatteförenklingsutredningen kom 2014, och där föreslogs att detta skulle upphöra och göras om. Sedan dess har Sveriges skogsägare i princip levt i ovisshet kring dessa frågor. Det är dags att regeringen nu sätter ned foten och dessutom utvecklar skogskontot så att även ersättning för naturvårdsavtal kan disponeras på precis samma sätt.
Fru talman! Ibland får små och för de allra flesta helt okända delar av skattelagstiftningen oerhört stora konsekvenser. Det finns stora skillnader i hur ekonomiska resurser fördelas inom till exempel dam- och herridrott, trots att det är relativt jämnt fördelat mellan kvinnor och män när det gäller antalet utövare. Sponsring är en stor och betydande del av de ekonomiska resurserna för idrottsverksamheter. De största sponsringsinsatserna görs dock för herridrotten. En anledning till att det ser ut som det gör är att avdragsrätten är mycket större vid sponsring av herridrott.
Detta beror på att det är marknadsvärdet och motprestationen av sponsringen som ligger till grund för att beräkna avdraget. När man går in på Skatteverkets hemsida ser man ett exempel på direkt motprestation, till exempel att sponsorn får ett antal biljetter till det sport- eller kulturarrangemang som sponsras. Ett annat exempel är att sponsorn får en reklamplats på till exempel sportarenan, i teaterlokalerna eller i programblad. Men vi skriver nu år 2021, fru talman, och det är inte matchprogram i pappersformat som säljs för 40 kronor utanför en fotbollsarena eller en liten skylt vid sidan av handbollsplanen som är företagens anledning att sponsra.
Till att börja med är det för många företag ett strategiskt beslut att bidra till exempelvis idrotten. Vi pratar då om social hållbarhet, vilket det blir allt vanligare för företag att vara delaktiga i. Men valen styrs såklart av kostnader när det ena blir "dyrare" än det andra. Om det inte finns avdragsmöjligheter för det företag som sponsrar ett ungdomslags träningsläger en sommarvecka - ja, då kanske det inte blir någon sponsring. När ett företag syns på en tröja på en fotbollsspelare inom damfotbollen når det såklart oerhört många fler än enbart de som är på matchen fysiskt eller ser den på tv. Jag kan till exempel titta på det allsvenska lag jag själv stöder, KIF Örebro, där flertalet spelare har runt tusen följare bara på Instagram. Detta kan jämföras med publiksnittet, som 2019 var runt 800 per match.
Företag, kapital och fastighet
Bara dessa enkla exempel visar att regelverket är förlegat. Och observera att jag säger "regelverk", mina vänner, för lyssna på det här: Det finns i dag ingen direkt lagstiftning som reglerar avdragsrätten för sponsring! År 2020 drog de tio största förbunden sett i sponsorintäkter in hela 502 miljoner kronor tillsammans. Att vi då inte har en tydlig lagstiftning i botten är såklart ett problem. Därför håller det inte riktigt att regeringen och utskottsmajoriteten skriver som de gör, nämligen: "Utskottet konstaterar vidare att det är en viktig del i ett fungerande skattesystem att reglerna om avdrag för sponsring är generella och tydliga. Det är också en av de bärande principerna bakom skattepolitiken. Frågorna om en mer jämställd idrott eller om sponsring av kulturen bör därför enligt utskottets mening inte lösas genom undantag i skattereglerna."
För det första finns det alltså inga skatteregler, utan allt bygger på praxis från domar i mål prövade i regeringsrätten. För det andra är det ju just praxis och undantag som måste ändras om det är de som leder till det ojämställda - i det här fallet det strukturellt ojämställda. Vi vet att det tar tid att påverka normer, men vi måste få bort de systembrister som i dag försvårar för tjejer och kvinnor att utöva idrott på lika villkor. Flickor slutar idrotta i tidigare ålder jämfört med pojkar.
Fru talman! Ojämställdheten inom idrotten börjar redan från de första knaggliga träningarna på småbarnsben och är ett problem som multipliceras över tid. Att ta fram lösningar som lyfter bort uppenbara skattetekniska hinder som står i vägen för jämställd sponsring borde stå högt upp på prioriteringslistan för alla i denna kammare. Vi kan inte ducka för detta längre. Damidrotten behöver fungerande villkor nu - ett system för 2020-talet och framåt.
Därmed yrkar jag bifall till reservation 21.
(forts. § 11)