Herr talman! Diskussionen om riksdagsledamöternas arvoden är en av de få diskussioner som vi som ledamöter egentligen inte kan föra. Den som förordar att arvodet ska ligga på den nivå där det för närvarande ligger eller till äventyrs skulle vara något högre kommer naturligtvis att misstänkas för att tala i egen sak. Och till honom eller henne behöver man inte lyssna så noga. Den som tvärtom förordar en viss sänkning av arvodet kan naturligtvis misstänkas för att göra ett populistiskt utspel i den trygga förvissningen om att sådana förslag inte kommer att bifallas. Det gör den här diskussionen lite knepig, men vi kommer ändå inte undan att fatta de beslut som måste fattas med anledning av arvodesfrågorna.
Jag vill gärna säga, trots att jag inte kan föra den här debatten, att det finns starka skäl för att arvodet för att vara riksdagsledamot bör vara relativt högt. Det tycker jag att det bör vara på den grundvalen att det i någon mån ska avspegla den betydelse som uppdraget har för vårt demokratiska system. Samtidigt kan det inte vara så högt att det uppfattas som orimligt eller fjärmar ledamöterna från dem som vi är satta att representera. Den balansgången är naturligtvis ganska svår. Det finns inget objektivt svar på var arvodet bör ligga. Däremot tror jag att man ska vara lite försiktig med - trots att det sker i debatten ibland - att motivera arvodet med den höga arbetsbelastningen och alla de timmar vi lägger ned på riksdagsarbetet. Det skiljer sig ganska mycket mellan olika ledamöter. Jag tror inte att det är något bra mått på hur stort arvodet ska vara.
I det här betänkandet föreslås från riksdagsstyrelsen en del justeringar som handlar om traktamenten, ersättning för övernattningsbostäder med mera. Dessa tillstyrker jag självfallet. Det gör också resten av utskottet.
Här behandlas också ett antal motioner som tar upp olika typer av arvodesfrågor. Från Vänsterpartiets sida har vi tyvärr funnit det nödvändigt att reservera oss på två punkter. Det gäller dels de särskilda uppdragsarvoden som finns, till exempel för ordförandeuppdrag i utskott, för ledamotskap i riksdagsstyrelsen och ytterligare något. Vi menar att något extra arvode inte bör utgå för de uppdragen, utan det bör anses innefattas i riksdagsledamotskapet som sådant.
Den andra reservationen, nr 4, föreslår ett annat system för att bestämma riksdagsarvodet. Det bestäms ju nu av en särskild nämnd. Vi menar att det är demokratiskt angeläget att vi ledamöter själva fattar beslutet kring detta och därmed också tar det fulla demokratiska ansvaret för det beslut som fattas. För att underlätta saken menar vi att det kan vara ändamålsenligt att knyta arvodet till basbeloppet med en viss procent. Detta har vi föreslagit i reservation nr 4 som vi har tillsammans med Miljöpartiet.
Jag yrkar härmed bifall till reservation 4 under punkt 11.