Herr talman! Precis som Patrick Reslow är jag väldigt glad över att han och jag motionerat om det här och dessutom fått motionerna tillstyrkta, vilket inte känns som varje dag, även om det nu verkar som att jag får bifall på en annan motion i morgon, så att jag får dubbel lycka på två dagar. Jag yrkar bifall till tillkännagivandena och till reservation 3, som Centerpartiet och Folkpartiet har gemensamt.
Familjerätten är till för att man ska förenkla och skapa en trygg struktur kring familj och i det här fallet också barn. Tyvärr är det inte alltid så. Den faderskapspresumtion som gäller för dem som är gifta men inte för dem som är sammanboende är tämligen föråldrad och ställer ogifta par i en ganska konstig situation. Det är en ganska integritetskränkande situation när socialnämnden ska utreda om jag faktiskt är pappa till mitt eget barn. Det är ett ifrågasättande av vad jag tycker och säger och av om jag över huvud taget talar sanning när man måste göra en utredning av om jag är pappa till mitt eget barn. Lagen insinuerar dessutom att kvinnor i samboförhållanden har fler oskyddade sexuella utomparsrelationer än andra. Den statistiken och de beläggen skulle jag gärna vilja se innan vi fortsätter med den här lagstiftningen.
Det knepiga i situationen är också att många kommuner inte tillåter en faderskapsutredning förrän efter barnets födsel. I små kommuner, där man kanske bara har en handläggare, har vi flera exempel på hur man inte har kunnat göra det här förrän efter semestern. När man får ett barn i slutet av juni eller början av juli får man möjligen inte någonting bestämt förrän i slutet av augusti.
Detta skapar ganska många olika problem. Man får inte jämställdhetsbonus på föräldradagarna förrän man är registrerad vårdnadshavare och förälder till sitt barn. Det är kanske ett litet problem i sammanhanget, även om det är en ganska stor symbolfråga. Men om olyckan är framme skapas de verkliga problemen. Om det är så att pappan dör före födseln är barnet faderlöst i lagens mening. Faderskapet går inte att bekräfta i efterhand. Inte ens om man dna-testar kan man fastställa att det var pappan till barnet. Det betyder att man inte får något arv från sin pappa. Man får inte något arv över huvud taget från faderns sida av familjen. Det kan man självklart lösa via avtal, testamenten och annat. Men om nu familjerätten ska vara till för att förenkla och skapa trygga förhållanden är det här ett jättestort problem som är enkelt att lösa.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Familjerätt
Ännu knepigare kan det bli om det är så att mamman dör vid födseln eller strax dessförinnan. Då har inte barnet någon vårdnadshavare. Då måste en vårdnadshavare utses, och detta ska det göras en utredning av. Bara där är det ganska knepigt för den som är medförälder. I en ganska stor sorgeprocess ska man dessutom behöva handskas med myndigheter som inte vet att man är förälder till sitt eget barn. Har man bra relationer med mammans familj kommer det här säkert att lösa sig efter ett tag och efter en hel del trassel. Men vad händer om man har dåliga relationer med mammans familj, om man inte trivs med sina svärföräldrar, om man inte har någon relation till dem? Detta kan ställa till med otroligt mycket problem när man är i en svår sorgeprocess.
Jag är glad över att ett enigt utskott, som Patrick Reslow sa, gör ett tillkännagivande och tillstyrker motioner från mig, Patrick och några till. Jag hoppas också att regeringen tar det här tillfället i akt i och med tillkännagivandet och tittar på fler saker som har anknytning till det här. Det handlar om könsneutralitet, så att också sammanboende av samma kön kan få samma typ av föräldraskapspresumtion, och även om att man tar in vårdnadsfrågorna på ett bra sätt. Den möjlighet som vi nu har med ett enat utskott ska man också ta till vara. Om man nu är en samarbetsregering tror jag att det finns väldigt mycket att göra här.
Dagens debatt och kanske morgondagens votering är åtminstone en liten seger för alla ogifta och alla ogiftas rätt till trygga familjestrukturer och att ha barn tillsammans utan att staten lägger sig i och funderar på hur det egentligen gick till.