Herr talman! Precis som en del av de föregående talarna har tagit upp är detta ett motionsbetänkande. Vi väntar en proposition om plan- och byggfrågorna under senvåren. Det innebär att jag bara tar upp de mer principiella delarna här och återkommer till debatten när vi får propositionen.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionerna i detta motionsbetänkande. Bland annat hänvisar man till det pågående arbetet med PBL men också andra förslag som har varit under året och tidigare, också våra tidigare ställningstaganden.
Tittar man på plan- och bygglagen är den i dag drygt 20 år. Den kom till 1986. Naturligtvis har mycket hänt, vilket innebär att man måste se över den. Det har också varit nödvändigt att ta en del andra beslut under resans gång.
Sverige har en lång tradition av planering. Redan på 1200-talet kom den första lagen som beskrev "huru by skall bringas till skifte." På 1870-talet kom den egentliga planlagen.
Det har naturligtvis gett Sverige en bra planering genom decennierna, men vi kan också se exempel på skrämmande planering såväl nu som då. Det har varit olika filosofier under olika decennier. Det är bara att åka runt och se hur det ser ut. Man kan nästan peka ut vilka som är 80-talsområden, 70-talsområden och 60-talsområden. Det har också varit en otrolig detaljplanering under gångna decennier.
Tittar man på det som kanske har påverkat svensk planering mest har det varit det så kallade miljonprogramsbyggandet. Riksdagen beslutade den 7 april 1965 om startskottet för byggandet av drygt en miljon bostäder under cirka tio år i slutet av 60-talet och början av 70-talet. Det är nästan på dagen 44 år sedan. Om ett år kan vi fira en 45-åring som har gjort ganska stora intrång och spår i den svenska bostadspolitiken.
En del har varit bra. En del har varit mindre bra. Det som har varit bra har naturligtvis varit de stora lägenheterna och de gröna områdena, bilfriheten med mera som har gjort att de här områdena har varit ganska väl planerade områden. Men ser man det historiskt och nu kan man konstatera att de stora gröna områdena också har byggt en otrygghet. Det är inga naturliga gaturum, stora buskage med mera som har skapat många av de stadsbyggnadsproblem som vi i dag ser i städernas miljonprogramsområden.
Man kan också se hur man har ändrat inställning till inne- och utemiljöerna, hur det har varierat genom decennierna. Det har blivit ännu viktigare i dag när man ser exempel från miljonprogramsområdena i Malmö, Herrgården, där stora problem med både inomhus- och utomhusmiljön kan ses. Det är också kopplat till en del av de motioner som finns där man tittar på byggfel och byggfelsförsäkringar som är viktiga frågor som vi har möjlighet att återkomma till i de utredningar som man har deklarerat ska komma.
Jan Lindholm tar upp i sina motioner mobilfria zoner och buller som har tillkommit i den planering som man har kunnat se när den egentliga plan- och bygglagen tillkom på 1980-talet. Mobilfria zoner i kommunerna tror jag är ganska svårt att genomföra. Där får man kanske titta lite på den forskning som har kommit och se på hur man i så fall bygger bort, elsanerar bostäder och på annat sätt ser till att skydda dem som har besvär med den delen.
Johan Löfstrand, Socialdemokraterna, var inne på att man måste se en helhet när man tar fram den nya PBL. Min uppfattning är lika som Johans där, att det är viktigt att man får den helheten. Men man kan också konstatera att de propositioner som har kommit vad det gäller vindkraft och strandskydd och klimatpropositionen går mycket tätt tillsammans när det gäller PBL-planeringen. Det är viktigt att man på något sätt även för in de delarna i den kommande PBL-diskussionen.
Det är många olika faktorer som måste stämma in. För min del har det varit bättre att man har fått helheten under planeringens gång än att man har fått ett snabbt resultat. Socialdemokraterna har tidigare och kanske också nu tagit på sig en del av den fördröjning som har blivit sedan man tillsatte PBL-kommittén 2002.
Processen är viktig. Det har också Johan Löfstrand varit inne på. Det handlar om att enskilda naturligtvis men också kommuner och regioner, Boverket och olika myndigheter kommer in i planeringen när man nu ska ta fram den slutliga delen av plan- och bygglagen.
Jag ser fram emot debatt när det gäller PBL-frågorna och deras innehåll och avvaktar de större diskussionerna tills propositionen kommer.