Herr talman! En vanlig dag i Sverige, som denna torsdag, är det 900 000 människor som inte går till jobbet. Skälen varierar. Inte sällan kan det vara så att man inte har läst klart gymnasiet eller att man ganska nyligen har kommit till Sverige. Statsminister Löfven har erkänt att det framåt 2020 kan vara så många som 1 miljon människor som inte jobbar en vanlig dag.
Detta är en av våra allra största utmaningar under de kommande åren, både för dessa människor och för samhället. Jag tycker att det är viktigt att tänka på att det är 900 000 i utanförskap samtidigt som vi ser att det är mycket som fungerar väldigt bra i Sverige i dag. Det är drag i ekonomin. Det är högkonjunktur. Många människor har jobb och arbetar mycket. Det går väldigt bra för många svenska företag. Draget i ekonomin möjliggör nya jobbchanser för många människor. Men jag menar att vi måste kunna se båda dessa bilder samtidigt - det finns positiva saker men också större utmaningar för Sverige under de kommande åren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Jämte en god konjunktur handlar det inte bara om utanförskapet utan även om en sådan sak som den tuffa konkurrens som Sverige och svenska företag hela tiden och på daglig basis utsätts för. Det är en hårdnad konkurrens.
Det har sagts förr. Sverige är en liten och öppen ekonomi. Ungefär hälften av vår ekonomi är kopplad till handel - att vi importerar och exporterar. Det innebär naturligtvis utomordentligt stora möjligheter om man producerar högspänningskablar, personbilar, skjutdörrar eller andra saker för att kunna sälja dem i länder i andra delar av världen. Men det innebär också en jättetuff konkurrens. Det kan vara samma svenska företag som har produktionsenheter i flera länder som tävlar mot varandra. Det kan vara svenska företag som tävlar mot konkurrenter i andra delar av världen med ett annat kostnadsläge. Det är globala och komplexa värdekedjor av produkter och tjänster som gör det otroligt komplext. Slutsatsen för mig och Moderaterna är att vi i Sverige inte i denna tuffa internationella miljö kan ta någonting för givet. Därför landar vi, herr talman, i att just utanförskapet och konkurrensfrågorna hör till de allra viktigaste samhällsutmaningarna och näringsutmaningarna för Sverige under de kommande åren. Det är för oss moderater utgångspunkten och grunden när vi lägger fram konkreta förslag i riksdagen. Likadant vet jag att det är för mina vänner i Alliansen.
Vi har nu en regering som tydligt för Sverige i fel riktning. Jag förstår om man inte alltid är så imponerad om jag som oppositionsföreträdare säger det, men även andra säger det. Näringslivets Regelnämnd har frågat ett antal tusen företagare i Sverige: Tycker ni att regelkrånglet har minskat eller ökat de senaste två åren med den här regeringen? Två av tre företagare säger att regelkrånglet har ökat. En av tre företagare säger att det är oförändrat. Blott 1 procent, en av hundra företagare, tycker att regelkrånglet har minskat de senaste två åren.
Det är ett klart underbetyg för Stefan Löfven och company. Det är också ett fullt rimligt underbetyg om man ser till många av de dåliga förslag för företagsamheten som regeringen har haft eller har - det är dyrare att anställa, mindre lönsamt att jobba, en försämring av RUT, en försämring av ROT, sämre möjligheter att delta i offentliga upphandlingar och försök att rycka undan entreprenörskap inom välfärdsverksamheter. Ja, då är det inte konstigt att det kommer ett så tydligt kvitto med ett underbetyg för regeringen.
Ett annat exempel, herr talman, kan vi se om vi tittar på just utanförskapet och småföretagarna. Vi vet alltså att 900 000 människor inte går till jobbet. Vi vet att fyra av fem nya jobb kommer i de minsta företagen - och vi har ett otroligt behov av nya jobb. Vad gör då Stefan Löfven och Mikael Damberg? Jo, de skissar på ett förslag som skulle innebära ungefär en 25procentig skattehöjning för småföretagarna. I praktiken skjuter man alltså med en kirurgisk precision in sig på de hjältar som vi vet kan skapa nya jobb och som kan trycka tillbaka det omfattande utanförskapet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
Det Sverige behöver är en nystart och en alliansregering som på riktigt och tydligt prioriterar företagsamheten och jobben. Man ska inte göra på det sätt som Stefan Löfven gör - han talar om det men har inte täckning för det. Man ska prioritera på riktigt.
Det är därför vi föreslår ett rejält regelförenklingspaket. Vi pratar om förenklingar för företagare, uppdrag till myndigheter om att ta bort och förenkla regler, tydligare krav på handläggningstider och öppenhet vad gäller avgifter. Det är därför vi föreslår kraftiga satsningar på utbildningsväsendet. Det handlar till exempel om mer matte och längre skoldagar för att man ska göra eleverna bättre rustade för yrkeslivet. Det är därför vi föreslår en utökad forskning med bättre samverkan mellan näringsliv och akademi. Det är därför vi väljer bort Magdalena Anderssons kilometerskatt och snarare säger: Vi behöver längre och tyngre lastbilar. Vi vet nämligen att det är det som den svenska industrin behöver för att klara den konkurrensmatch som de tävlar i varje dag. Det är därför vi har förslag om personaloptioner och generösare villkor. Vi vet att det är det som de små innovativa bolagen behöver för att kunna växa till. Det är därför vi gör en riktad satsning på nyföretagandet bland nyanlända. Och det är därför vi tar tag i kompetensförsörjningen - en del handlar om vårt eget utbildningsväsen, och en annan del handlar om arbetskraftsinvandringen.
Att vi attraherar talangfulla människor och anställer dem i it-bolagen, i restaurangköken och i den svenska vården är otroligt positivt. Men där har vi nu en bisarr ordning i Sverige. Regeringens myndigheter säger att utlänningar som arbetar, betalar skatt och gör rätt för sig får lämna landet när vi vet att behovet av duktiga människor är skriande. Samtidigt har vi ett stort utanförskap. Det är många nyanlända, och en av de största frågorna i samhällsdebatten är: Hur ska vi få människor i arbete? Då kommer signalen från regeringens myndigheter att man får lämna landet trots att man arbetar, betalar skatt och gör rätt för sig. Det är inte rimligt. Alliansen har lagt fram konkreta förslag för att rätta till detta. Det kommer vi att fortsätta att göra.
Herr talman! Handelspolitiken är ett område som jag är mycket oroad över. Vi kan prata om Trump och WTO. Det kan vi gärna fortsätta att göra. Men jag tycker också att vi borde blicka lite mer på situationen i Europa och på Sveriges roll i Europa.
För inte så länge sedan skulle det diskuteras och beslutas om ett handelsavtal mellan Europa och Kanada. Då ska vi komma ihåg att Kanada är ett av världens finaste länder. Det är modernt, progressivt och väldigt likt vårt. Vad hände när Europaparlamentet skulle rösta om detta? Jo, det var en knapp majoritet som röstade för handelsavtalet. Även många svenska Europaparlamentariker från Socialdemokraterna och Miljöpartiet valde att trycka på nej-knappen i fråga om ett sådant viktigt handelsavtal.
Jag skulle säga att ett politiskt ledarskap i Sverige i denna tid är att stå upp för frihandel, stå upp för handelsavtal och stå upp för att få bort protektionism och handelshinder. Det är en otrolig hjälp för den svenska industrin och det svenska näringslivet.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservationerna 7, 12 och 19, men vi står naturligtvis bakom alla våra förslag.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik
I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Hans Rothenberg (båda M) samt Helena Lindahl (C) och Said Abdu (L).