Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Sjöfartsfrågor

Jimmy Ståhl (SD), 2015-05-06 (riksmöte 2014/15).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2014/15:TU11 Sjöfartsfrågor

Herr talman! Först och främst vill jag säga att Edward Riedl sa många kloka ord, och det finns inget jag inte håller med om i hans anförande.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 3.

Sverige är en glest befolkad nation vars ekonomi är starkt exportberoende. Ungefär 90 procent av Sveriges utrikeshandel, mätt i volym, transporteras sjövägen, vilket innebär ca 180 miljoner ton transporterat gods. En stor majoritet av EU:s länder har inga statliga farledsavgifter eftersom dessa länders motsvarigheter till Sjöfartsverket är anslagsfinansierade.

Den nuvarande svenska farledsavgiften utgör därför en konkurrensnackdel för handelssjöfarten och miljön. Sverigedemokraterna anser att det bör utredas hur avgiften kan avskaffas. Enligt vår mening skulle ett avskaffande av farledsavgiften innebära en viss kompensation för de kostnader som har uppstått i samband med de skärpta svavelreglerna. Som en nordisk jämförelse kan nämnas att Finland kommer att halvera sina farledsavgifter under en treårsperiod för att kompensera för de nya svavelkraven.

Vi anser vidare att en utredning även bör undersöka ett alternativ till hur kostnaden för isbrytningen kan överföras till det allmänna. Isbrytningen finansieras i dag med hjälp av farledsavgiften. Att hålla vattenvägarna isfria kan, enligt vår mening, närmast jämföras med att snöploga landsvägar vintertid. Det är viktigt att hela landet kan transportera in och ut sitt gods. Finansiering av isbrytningen med hjälp av skattemedel kan även liknas vid en regionalpolitisk åtgärd som skulle öka möjligheterna till sysselsättning längs Norrlandskusten och i Norrlands inland.

Herr talman! Intresset för fritidsbåtlivet är mycket stort i Sverige. Kötiderna för att få en båtplats varierar stort över landet. Det är inte ovanligt att man i vissa kommuner kan få vänta i upp till tio år för en båtplats.

Vi tror inte att det är möjligt för alla kommuner att bygga bort alla båtplatsköer, eftersom det finns en stor längtan hos många att komma ut på sjön. Enligt vår mening bör kommuner med långa kötider uppmuntras att bygga isättningsramper - kanske med en liten bompeng - och upplåta parkering dagtid så att folk kan komma ut med sina båtar. På det viset kan båtplatsköerna minska eftersom behovet av båtplats kan minska när många kan komma ut på sjön.

Herr talman! Jag vill även nämna att vi har ett särskilt yttrande till betänkandet med följande innehåll:

"De nya stränga kraven om utsläpp av svaveloxider som trädde i kraft den 1 januari 2015 kommer att bli mycket kostsamma, inte minst för svensk basindustri. Vi är oroade över att det kommer att påverka investeringsklimatet samt ha långsiktiga negativa konsekvenser för det svenska näringslivet. Reglerna riskerar att leda till att många transporter flyttas över till vägarna och järnvägarna. Därigenom ökar utsläppen och järnvägssystemet belastas ytterligare. En ökning av vägtrafiken innebär dessutom en minskad trafiksäkerhet på vägarna. Vi vill också påpeka att problemen med försurning inte är lika stora som de tidigare har varit. Enligt vår mening är det vidare svårt att med säkerhet kunna säga att det finns tillräckligt med lågsvavligt bränsle på marknaden och att det fungerar att använda skrubberteknik. Vår åsikt är att norra Europa skulle behöva mer tid till anpassning och teknikutveckling och att reglerna borde ta rimlig hänsyn till svenska företags och landets välstånd. Vi inser emellertid att det i det läge vi befinner oss inte är möjligt att omarbeta reglerna, och att det inte heller skulle vara lämpligt med hänsyn till att sjöfarten redan tvingats anpassa sig till de nya reglerna. Därför avstår vi från att reservera oss i denna fråga. Vi efterlyser dock ett aktivt arbete från regeringen för att i så stor utsträckning som möjligt underlätta för sjöfarten att anpassa sig till de strängare kraven."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

I detta anförande instämde Per Klarberg (SD).

Debatten

Hämtad sida: 32

32 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Jimmy Ståhl (SD): Sjöfartsfrågor (2015-05-06) — PRESS0