Fru talman! Vi debatterar just nu civilutskottets betänkande om associationsrätt. Jag tänkte fokusera på frågan som rör jämställdhet och representation i bolagsstyrelser.
Jag är stolt över att tillhöra ett parti som står på en både socialistisk och feministisk grund. Att vara feminist innebär att se att vi lever i ett samhälle med en ojämlik maktstruktur med en könsmaktsordning som gynnar män på kvinnors bekostnad och att vilja förändra detta. Jag vill att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom samhällets alla områden, där frågan om kön inte spelar någon roll för hur en människa bemöts eller vilka möjligheter hon eller han har.
Den ojämlika könsmaktsordningen tar sig uttryck i att män som grupp har omotiverat mycket makt och inflytande i samhället. Exempelvis värderas kvinnors arbete lägre än mäns arbete, kvinnor har lägre löner än män och de har sämre position på arbetsmarknaden.
Ett tydligt exempel på detta är representationen i bolagsstyrelser där män fortfarande är i majoritet. Andra AP-fondens kvinnoindex för 2016 visar att andelen kvinnor i bolagen nu uppgår till 30,7 procent och att andelen kvinnor i ledningen uppgår till 20,9 procent. När det gäller den absoluta toppen ser det betydligt sämre ut då endast 6,3 procent kvinnor innehar poster som styrelseordförande respektive vd. Även om det har skett en viss förbättring är siffrorna över kvinnlig representation i bolagens styrelser fortfarande alltför låga.
Fru talman! Anledningen till den ojämlika representationen i bolagens styrelser beror inte på att kvinnor är mindre kompetenta, har sämre utbildning eller är sämre skickade att leda företag. Det beror helt enkelt på att de är just kvinnor. Det handlar om diskriminering. Vi ser hur mäns normer och värderingar styr valet av representanter och hur män föredrar att rekrytera män. Det är uppenbart att företagen inte själva klarar av att rätta till den ojämlika fördelningen om vi vill se en förändring inom överskådlig tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Associationsrätt
Det är märkligt att näringslivet och de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna inte är mer intresserade av att få en jämlikare fördelning i bolagens styrelser och ledning. Flera forskare visar på hur företag med fler kvinnor i ledningen har varit mer lönsamma och framgångsrika än företag med enbart män. Kvinnor har i dag en hög utbildning och mycket kompetens som inte tas till vara fullt ut, vilket företagen också förlorar på.
Frågan om jämställdhet handlar självklart inte bara om man ska ha kvotering eller inte till bolagens styrelser. Jämställdhet handlar om mycket mer. Vill vi uppnå jämställdhet måste vi låta frågan genomsyra samhällets alla områden. Men kvotering kan vara ett viktigt steg på vägen för att uppnå mer jämställdhet inom bolagsvärlden, något som även kan bidra till att öka jämställdheten i samhället och i arbetslivet i stort. Jag vill dock understryka att detta långt ifrån är den enda lösningen.
Jag anser att det är angeläget att sträva efter en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa men också om att ta till vara alla människors kompetens. Om kompetensen hos kvinnor och män i näringslivet tillvaratas får företagsledningarna den bästa sammansättningen, vilket gynnar företagen och därmed tillväxten. Det är också mycket angeläget med initiativ som syftar till att könsfördelningen blir avsevärt jämnare när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande.
Jag vänder mig även mot förslaget om lägre krav på aktiekapital. Att det krävs ett kapitaltillskott av den som vill starta ett aktiebolag borgar för att företagaren har en genomtänkt och hållbar affärsidé, som han eller hon är beredd att satsa en del egna medel på för att förverkliga. Utskottet har även tidigare pekat på att benägenheten hos företagaren att ta alltför stora risker i verksamheten minskar om denne själv satsar ett kapital. Ett rimligt kapitalkrav utgör också ett visst hinder mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften såsom penningtvätt, bedrägeri och annan brottslig verksamhet.
Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 4.