Herr talman! Mikaela Valtersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra studenternas ekonomiska villkor och sociala trygghet.
Vi har ett mycket generöst studiestödssystem i Sverige. Den socialdemokratiska regeringen har sedan 1994 genomfört ett antal reformer för att förbättra de studerandes ekonomiska villkor. 2001 infördes ett nytt studiestödssystem. Denna stora reform kostar årligen ca 4 miljarder kronor. Regeringen går nu vidare. Enbart detta år faller reformer och förbättringar ut till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Sverige rankas i en nyligen genomförd internationell studie som det land som erbjuder studerande de bästa ekonomiska villkoren i form av studiestöd. Avgiftsfria utbildningar tillsammans med generösa studiestöd gör att de svenska studenterna har de bästa förutsättningarna för att försörja sig under studietiden. Studien visar också att de svenska studenterna är den grupp som är minst beroende av familjens ekonomiska situation.
Vid en internationell jämförelse är Sverige unikt eftersom en så stor andel av det totala antalet studerande är över 25 år. Satsningar på det livslånga lärandet har givit utslag i svensk utbildning. Jag delar inte uppfattningen att trygghetssystemen för studerande skulle grunda sig på föreställningen om den studerande som en ung person utan barn och med välbeställda föräldrar som kan hjälpa till med försörjningen. Detta är en bild som inte stämmer överens med verkligheten. Tvärtom är trygghetssystemen utformade för att möjliggöra att även äldre studerande, med eller utan barn, ska kunna studera vidare. Särskilda åtgärder har också vidtagits för att förbättra denna grupps ekonomiska situation. Studerande med studiemedel som tidigare haft arbetsinkomst har till exempel möjlighet att utnyttja ett tilläggslån om 1 700 kr per månad. Från den 1 juli i år höjs åldersgränsen för hur länge man kan få studiemedel från 50 till 54 år. Denna satsning kostar årligen 250 miljoner kronor. Bara under detta år har regeringen också satsat 450 miljoner kronor på att förbättra studiestödssystemet för studerande med barn. Från och med den 1 januari i år utgår ett tilläggsbidrag till studerande med barn, vilket ger ca 500 kr mer i månaden för ett barn och 800 kr mer i månaden för två barn. För samtliga studerande med barn och låg inkomst finns också möjligheten att söka bostadsbidrag.
För att förbättra de ekonomiska villkoren för studerande generellt har regeringen tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet i vårpropositionen föreslagit en höjning av studiemedlet med 300 kr per månad redan från den 1 juli i år. Bidragsdelen ökar då med 100 kr i månaden och lånedelen med 200 kr i månaden. Kostnaden för denna generella höjning av studiemedlen är 500 miljoner kronor per år.
Studiestödssystemet är ingen helhetslösning för studerande utan samverkar med andra trygghetssystem. Studiemedelssystemet innehåller särskilda trygghetsregler för studerande som innebär att den som blir helt sjukskriven under studietiden kan behålla sina studiemedel trots att han eller hon inte studerar. Dessutom får den studerande då sitt studielån avskrivet från och med den 31:a sjukdagen. De veckor den studerande är sjukskriven räknas inte heller in i den längsta tid som studiemedel kan beviljas för. Studerande som studerar med studiemedel utan uppehåll och som arbetat före studierna har rätt att behålla tidigare inarbetad sjukpenninggrundande inkomst. Även för studerande i de andra studiestödssystemen, till exempel rekryteringsbidraget, finns dessa särskilda trygghetsregler.
Det är riktigt att det i dag inte är möjligt att kombinera partiell sjukskrivning med deltidsstudier som finansieras med statligt stöd. Frågan om deltidssjukskrivning i kombination med studier har analyserats i olika sammanhang, bland annat i Utredningen om skyddstider för sjukpenninggrundande inkomst, SGI-utredningen. I linje med detta har regeringen under sommaren 2005 lämnat Försäkringskassan i uppdrag att, i samverkan med Centrala studiestödsnämnden, identifiera och lämna förslag på nödvändiga regeländringar som krävs vid ett eventuellt införande av möjligheten att kombinera partiell sjukskrivning med sjukpenning och studier finansierade med statliga medel. Uppdraget har redovisats till regeringen och har remissbehandlats under våren 2006. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Bland annat behöver kontrollmöjligheterna ses över innan regeringen kan ta ställning. Regeringen är mån om att finna en fungerande lösning på denna fråga.
Den tidigare studiesociala utredningen gjorde en kartläggning av de studerandes sociala och ekonomiska situation. I utredningen lyftes ett antal problemområden fram. Regeringen har redan vidtagit åtgärder inom flera av de områden som uppmärksammades av utredningen. Jag anser sammanfattningsvis att de åtgärder regeringen redan vidtagit med anledning bland annat av det som den studiesociala utredningen uppmärksammat kommer att förbättra situationen för alla studerande och särskilt för äldre studerande och studerande med barn.
Då Mikaela Valtersson, som framställt interpellationen, anmält att hon var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav förste vice talmannen att Mikael Johansson i stället fick delta i överläggningen.