Fru talman! Det är ganska populärt att peka på eventuell splittring i allianspartierna. Nu ska vi väl erkänna att det inte är så väldigt enigt på majoritetssidan heller i den här frågan, vad jag kan förstå av det vi har hört i debatten i dag, så får vi det sagt.
Siw Wittgren-Ahl säger att det nationella programmet och de här insatserna är oerhört viktiga. Både propositionen och betänkandet är ju bara en redogörelse eller en skrivelse om vad regeringen har tänkt göra, tänkta insatser och förslag.
På s. 9 i betänkandet tas det huvudsakliga innehållet i propositionen upp. Man skulle ju kunna tänka sig att det är miljötanken som är pådrivande när det gäller effektivare energianvändning och energismart byggande, men när jag läser texten får jag en delvis annan bild: "En effektivare energianvändning som leder till ett minskat energibehov med beaktande av kostnadseffektivitet frigör resurser i konsumentledet. Detta förväntas gynna en ekonomisk tillväxt genom att konsumenternas köpkraft ökar."
Vad jag förstår är väl upprättandet av de energideklarationer som vi pratar om i dag inte helt gratis. Vem får betala det i slutändan? Finns det inte en risk att konsumenterna, i det här fallet hyresgästerna, kommer att få betala mer? Därmed frigörs väl inte dessa resurser i konsumentledet som vi pratar om.
Jag undrar alltså vad som egentligen är drivkraften till det vi pratar om. Varför kan ni inte skapa skarpa åtgärdsförslag i stället för att prata om deklarationer?