Fru talman! I detta ärende har vi ingen annan åsikt än utskottsmajoriteten. Detta är kanske inte den mest spännande rapport som vi har sett från Riksrevisionen. Men systemet med lärosätenas lokalförsörjning är desto intressantare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning
I rapporten sägs det att många lärosäten inte har gjort upp en lokalförsörjningsplan i enlighet med gällande föreskrifter. Göteborgs universitet tar sig fräckheten att i sitt remissvar säga att sådana planer är onödiga, att de ger onödig administration och att det inte behöver upprättas några planer annat än vid nybyggnation och liknande.
Förmodligen har Göteborgs universitet helt rätt. Hela systemet med att Akademiska Hus hyr ut lokaler till universiteten och att detaljerade lokalförsörjningsplaner ska göras upp titt som tätt är resurskrävande och skapar ett berg av administration, som Göteborgs universitet så riktigt påpekar. Dock ska gällande föreskrifter och regler följas. Är de överdrivna ska reglerna ändras och göras ändamålsenliga. Det är rätt fräckt av Göteborgs universitet att säga att man inte tänker följa de regler och förordningar som finns.
I betänkandet står det om en proposition från 1992 som riksdagen fattade beslut om och som fortfarande gäller. Jag tror att en tidigare talare nämnde den. I betänkandet står följande:
"Därför avvecklades myndigheten Byggnadsstyrelsen, medan statligt ägda bolag grundades för att förvalta statens fastigheter. Bolagen skulle ge en avkastning jämförbar med den som uppnås hos privatägda fastighetsförvaltande bolag."
Problemet är att detta inte är en marknad i egentlig mening. Detta började på 80-talet när allting skulle ske enligt marknadslagar. Jag är en varm anhängare av marknadslagarna - på marknaden. Detta är knappt ens en kvasimarknad, om man ska vara ärlig. Staten ska göra vinst på sina egna anslag, sina egna pengar. Har något lärosäte fått för mycket pengar kan man enkelt höja hyrorna och dra in lite extrapengar till staten. Jag säger inte att det görs, men det skulle vara fullt möjligt att göra det.
Frågan är om detta system i längden är rationellt. Jag anser nog, i likhet med någon motionär på detta område, att lärosätena ska få äga sina egna lokaler. Varje liten kontorsskrubb kanske inte blir maximalt utnyttjad, men man slipper en massa administration och en massa planer som ska upprättas. Det är nog en vinst.
En annan viktig fråga som vi borde ta tag i är studenternas bostadsförsörjning. Jag tycker fortfarande att det är vansinnigt att lärosäten som inte kan täcka bostadsförsörjningen åt sina studenter tillåts utöka antalet studieplatser. Det borde vara en självklarhet att alla studenter som börjar på en utbildning får tak över huvudet. Men det är en annan fråga som går utanför detta ämne, och den får vi ta upp vid ett senare tillfälle.