Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · ärendedebatt

Lärosätenas lokalförsörjning

Mats Berglund (MP), 2019-02-27 (riksmöte 2018/19).

Kort sagt

Mats Berglund (MP) talade i riksdagens ärendedebatt den 2019-02-27 om Lärosätenas lokalförsörjning. Anförandet är 686 ord (cirka 3 min läsning). Det är inlägg 5 av 5 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2019-02-27, riksmötet 2018/19

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2018/19:UbU6 Lärosätenas lokalförsörjning

Fru talman! Jag tänkte inleda med att presentera mig. Jag är ny talesperson i Miljöpartiet för frågor om forskning och högre utbildning. Några av er som är ledamöter i utbildningsutskottet har jag hunnit träffa, men långt ifrån alla. Min ordinarie plats som ledamot har jag i ett annat utskott. Men jag hoppas att jag framöver kan få delta och bidra i utbildningsutskottet också, åtminstone i någon mån. Detta är första gången för mig i denna talarstol.

Fru talman! Jag ska säga någonting om dagens ärende också och inte bara tala om mig själv. Vi har en rapport från Riksrevisionen som framför allt handlar om effektiv lokalförsörjning och effektivt lokalutnyttjande. Verksamhet kräver lokaler. Så är det för de flesta verksamheter och självklart även för utbildning och forskning. Effektivitet är naturligtvis helt centralt. Men utbildning och forskning kräver också ändamålsenliga och bra lokaler, annars blir pedagogiken och forskningen lidande. Det innebär självklart i sig ett ineffektivt och dåligt resursutnyttjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Lärosätenas lokalförsörjning

En föreläsning med hundra eller ett par hundra studenter eller ett seminarium med kanske tio studenter ställer naturligtvis olika krav på lokalerna. Lärosätena har också väldigt stor bredd i sin verksamhet, och kraven på lokaler skiljer sig mellan olika ämnen, fakulteter och institutioner - allt från avancerad labbmiljö till skrivsalar, datorsalar, seminarierum och kontorslokaler, som också nämns i revisionsrapporten. Riksrevisionen berör egentligen den biten ganska ytligt i sin rapport. Men jag tycker ändå att det kan vara värt att nämna att god pedagogik kräver bra lokaler. Rummet och rummets utformning har mycket stor betydelse för det samtal som man för i rummet.

Riksrevisionen pekar i stället på en del brister som lärosätena bör åtgärda. Det gäller att de ska ha en uppdaterad lokalförsörjningsplan, vilket inte alla har. Flera av lärosätena bör också förbättra sitt arbete med en kontinuerlig uppföljning av hur lokalerna kan användas på ett mer effektivt sätt. Men överlag tar lärosätena frågan om lokaler på stort allvar och arbetar aktivt med att få ned kostnaderna för lokaler och få en bättre lokalförsörjning.

Kostnaderna för lokaler är trots allt en av de stora utgiftsposterna inom hela högskolesektorn. Det är en kostnad för staten. Men det är kostnader som naturligtvis förs över på forskarna, som ofta får betala påtagligt höga overheadpåslag på externa medel för att betala bland annat lokalkostnader. Det är kostnader som förs över på studenterna, som får betala med till exempel färre lärarledda lektioner när resurserna går till att betala för lokaler i stället för till bemanning i undervisningen.

Då finns det flera sätt att ge incitament till en effektivare lokalanvändning. Interndebitering är ett sådant verktyg som ger de enskilda fakulteterna och institutionerna incitament att inte överboka lokaler, inte använda överdrivet stora eller dyra lokaler utan i bästa fall hitta de mest lämpade lokalerna i storlek och utformning, oavsett om det rör sig om undervisning eller forskning eller om det är fråga om andra kontorsytor. På samma sätt bör självklart också lärosätena, på rektors- och ledningsnivå, se över hur lokalerna används i stort på universiteten och lärosätena.

Också den största förvaltaren, Akademiska Hus, har utretts av Riksrevisionen. Utredningen ger rekommendationen att Akademiska Hus bör fortsätta att utveckla sitt arbete med att skapa incitament för att sänka kostnaderna.

Lärosätenas lokalförsörjning

Det har väckts en del motioner, dels om att lärosätena ska tillåtas ta över förvaltningen och ägandet av lokaler, dels om att Akademiska Hus i stället borde ges andra ägardirektiv för att på så sätt minska hyreskostnaderna för lärosätena och i förlängningen för studentkårerna.

Men jag tror, precis som tidigare har sagts här, att våra lärosäten nog ska fortsätta att fokusera på det som de är bra på, nämligen att bedriva undervisning och forskning, men kanske inte att i första hand äga och förvalta fastigheter. Kostnaderna bör självklart alltid ses över. Det är i slutändan undervisningen och forskningen - studenterna och forskarna - som får betala. Men det är också helt centralt att en effektiv användning av lokaler kräver goda och ändamålsenliga lokaler.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen och motionerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

It- och postfrågor

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 5

5 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.