Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Fru talman! Det borde inte vara nödvändigt att säga att den granskande journalistiken är en förutsättning för en levande demokrati. För det är den. Det borde inte heller vara nödvändigt att år 2019 behöva försvara vår tryck- och yttrandefrihet. Men det behövs.
En rad undersökningar visar att många journalister och medieredaktioner utsätts för hot, trakasserier och våld på grund av sitt arbete och sin rapportering. Det fruktansvärda terrorattentatet mot tidningen Charlie Hebdo i Paris 2015 är tack och lov ett undantag i vårt närområde. Samtidigt är det ett bevis på hur långt vi är från att kunna konstatera att tryck- och yttrandefriheten är säkrad. Och även bland EU:s medlemsländer finns det i dag exempel på mycket allvarliga inskränkningar av dessa rättigheter. Varje försök till inskränkning är ett hot mot en fri och levande demokrati och med det mot hela vårt sätt att leva.
Fru talman! I Journalisternas trygghetsundersökning, som Göteborgs universitet genomförde 2017 på uppdrag av regeringen, uppgav 58 procent av Journalistförbundets medlemmar att de någon gång utsatts för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Problemen är verkliga och förekommer med andra ord i allra högsta grad även i vårt land.
Därför är jag mycket glad att konstitutionsutskottet kunnat enas om ett betänkande som bland annat på dessa områden går på Moderaternas linje.
En del förslag rör det konkreta säkerhetsarbetet, till exempel bättre stöd från polisen till mindre redaktioner och förbättrad säkerhet för journalister när de är på plats i domstolar och bevakar rättegångar. Ett annat förslag är skärpta straff för hot mot journalister och medieredaktioner. Allt detta behövs - och mycket mer.
Fru talman! I betänkandet finns också en reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna som rör hybridkrigföring i form av propaganda. Jag vill passa på att yrka bifall till den reservationen, det vill säga reservation 2.
Modern krigföring äger inte rum enbart på slagfältet utan även genom till exempel det vi kallar propagandakrigföring. Försvarsberedningen som precis är klar har avhandlat såväl påverkanskampanjer som informationskrigföring.
Ett exempel är att en inte oväsentlig del av rysk propaganda mot rysktalande i de baltiska staterna utgörs av tv-sändningar. Satellitprogramtjänsten Rossija RTR kan tas emot i de baltiska länderna genom en satellitlänk i Kaknästornet här i Stockholm. Programtjänsten står därmed under svensk jurisdiktion.
Enligt vår yttrandefrihetsgrundlag råder etableringsfrihet för tv-sändningar i tråd. Det finns dock utrymme i nuvarande lagstiftning för att genom vanlig lag meddela bestämmelsen och ingripa mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas på våldsframställningar eller pornografiska bilder. Sådana bestämmelser finns i radio- och tv-lagen. Det finns alltså utrymme för att reglera innehållet i kabel- och satellitsändningar när det gäller till exempel våldsframställningar. Men vi kan i dag inte vidta åtgärder mot propagandasändningar som ett led i hybridkrigföring mot Sverige, Baltikum eller något annat land.
Fru talman! Det finns mycket goda skäl att vara väldigt återhållsam när det gäller att reglera innehållet i tv-sändningar och ge myndigheter möjlighet att ingripa mot sändningar till följd av innehållet i dessa. En fri debatt och fri åsiktsbildning är grundläggande inslag i vår demokrati.
Samtidigt kan det vara klokt, tycker vi moderater, att överväga om det är rimligt att våra liberala regler kan utnyttjas av främmande makt till att bedriva propaganda genom tv-sändningar. Enligt vår mening bör en utredning se över om det i yttrandefrihetsgrundlagen bör skapas en möjlighet att genom vanlig lag införa bestämmelser om ingripande mot fortsatt sändning av ett utbud som utgörs av propaganda som huvudsakligen riktar sig till mediekonsumenter i något annat land inom EU och som utgör ett led i hybridkrigföring.