Fru talman! Jag är glad över beskedet att Sverigedemokraterna inte heller tycker att allt ska vara fritt på nätet utan att de som har skapat saker faktiskt måste få betalt för sitt arbete.
Jag vill också tydliggöra att det som ledamoten Fransson kallar för länkskatt alltså är en möjlighet för plattformar att sluta avtal med till exempel tidningsutgivare om betalning. Det finns inget tvång; det är en möjlighet som finns i DSM-direktivet.
Sedan vill jag passa på att tydliggöra att ledamoten inte behöver vara särskilt rädd för att yttrandefriheten ska begränsas. Det framgår mycket tydligt. Om man har läst DSM-direktivet ser man att det tydligt står att det finns undantag för citaträtt, för kritik, för parodi och så vidare.
Sedan är det så att de plattformar som ingår avtal med till exempel Stim, Sami, Ifpi eller vilka organisationer som det kan vara laddar upp allt skyddat material och använder det fritt. Det är det som är hela poängen, alltså att det ska bli bättre för oss användare och att det ska bli bättre för upphovsrättsinnehavarna. Dem som det inte kommer att bli bättre för är till exempel Alphabet, som gjorde en vinst på omkring 34 miljarder US-dollar förra året, mest bestående av annonsintäkter. De kommer att få betala en större del till upphovsrättsinnehavarna. Det tycker jag är jättebra. Håller ledamoten Fransson med om det?