STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Herr talman! Rysslands angrepp mot och invasion av Ukraina har fört med sig några av de mest omskakande övergrepp och förbrytelser som vi har bevittnat i vår tid. Deras omfattning och brutalitet och sättet de omgärdas av systematiska lögner har redan påverkat säkerhet, ekonomi och samhällsliv över hela världen. Naturligtvis är effekterna än mer påtagliga och djupgående i närområdet där också vårt land finns.
Sveriges frihet och självbestämmande vilar ytterst på en kombination av vår egen försvarsvilja och förmåga samt på en internationell ordning med respekt för folkrätten, den som Ryssland nu så flagrant bryter mot med sitt angreppskrig.
I den extra ändringsbudget som behandlas i betänkandet vi debatterar i dag ges tillskott till förstärkning av Sveriges försvarsförmåga med 2 miljarder i löpande budgetmedel plus en kraftig ökning av beställningsbemyndigandet som skapar ett utrymme för tidigareläggning av anskaffning av materiel till Försvarsmakten.
Detta bygger på regeringens bedömning av hur en lämplig förstärkning av den militära delen av vårt totalförsvar kan inledas redan nu under innevarande budgetår. Vänsterpartiet delar den bedömningen och stöder förslagen i propositionen.
Det är också rimligt och viktigt att den svenska försvarsförmågan får en betydande förstärkning mer långsiktigt. Där har riksdagens partier samlat ställt sig bakom en sådan ambition. Det är positivt. Det innebär att vi kommer att se sådana förslag i kommande ordinarie budgetpropositioner.
Det framstår också som självklart för de flesta att en sådan ambitionshöjning behöver finansieras solidariskt där de mest bemedlade - som för övrigt har haft en exceptionellt god utveckling av inkomster och förmögenheter - får vara med och bidra mer i proportion till detta. Det kommer vi säkert att få tillfälle att komma tillbaka till senare såväl i den allmänna debatten som här i riksdagen.
Herr talman! Den extra ändringsbudgeten innehåller också ett antal förslag angående kompensation för höga elpriser. Det är något som regeringen tidigare pressades att ta fram förslag på. Vänsterpartiet presenterade då tillsammans med Miljöpartiet ett genomarbetat förslag som riksdagen kunde ha ställt sig bakom och direkt tagit in i utformningen av systemet. Så blev det tyvärr inte.
Det är glädjande att några av elementen i det förslaget nu kommer med i regeringens extra ändringsbudget som vi behandlar i dag. Det ger en mer rättvis och träffsäker modell för kompensation. Det blir en bättre differentiering geografiskt, vilket är rimligt eftersom prisförändringarna har varit väldigt olika i de olika så kallade elprisområdena. Det blir en bättre fördelning genom att man får en sänkt gräns för den lägsta elförbrukning som kan utlösa ett stöd, och det är bra.
Vi menar fortfarande att det vore lämpligt med stöd till de personer som har mycket små marginaler och därför behöver få ekonomisk hjälp genom andra system. Det handlar också om mer framåtsyftande stöd för omställning av det slag som vi lade fram i förslaget till utskottsinitiativ som jag nämnde. Men i dag ställer vi oss med detta bakom regeringens förslag till extra ändringsbudget.
I betänkandet finns också ett antal förslag till tillkännagivanden angående bränslepriserna. Dessa är föranledda av ett utskottsinitiativ på förslag från Vänsterpartiet och Moderaterna. Vi har tidigare under mandatperioden, inte minst med anledning av pandemin och även efter Rysslands invasion, varit beredda att ta initiativ och vid behov göra uppgörelser i riksdagens utskott tillsammans med de flesta partier om specifika sakfrågor där det går att finna bra lösningar och minsta gemensamma nämnare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Jag är därför glad över att förslagen har funnit stöd i finansutskottet och senare i dag rimligen också blir riksdagens beslut. Det handlar om temporära sänkningar inom ramen för det som dagens EU-regelverk tillåter på bensin- och dieselskatten. Det medför lägre priser för konsumenter under den perioden.
Det handlar om att regeringen ska verka för likaledes temporära undantag från EU:s regelverk som skulle tillåta ytterligare minskning. Det handlar om att se över den så kallade reduktionsplikten i olika delar. Det handlar också om att hitta en mer långsiktig mekanism för hantering av plötsliga prischocker på området.
Från Vänsterpartiets perspektiv är det viktigt att det offentliga kan ta ett ansvar inför problem och utmaningar som är samhälleliga. Där har enskilda hushåll och företag väldigt olika förutsättningar för att klara plötsliga och oväntade händelser som de svårligen kan påverka.
Kraftiga och plötsliga prisökningar på drivmedel utgör en sådan situation. Det är något som slår väldigt olika beroende på vem som har möjlighet att snabbt ändra sitt användningsmönster. Det är väldigt olika vad det får för konsekvenser och vilka förutsättningar man har att hantera de konsekvenserna på ett rimligt sätt.
Vänsterpartiet presenterade också ett förslag tidigare i år om ett geografiskt differentierat stöd riktat till bilägare i glesbygdsområdena utifrån existerande uppdelning i så kallade stödområden. Det var ett förslag som då tyvärr avvisades. Det hade behövts andra åtgärder även med detta. Men det var ett steg i rätt riktning som hade hjälpt i en tidskänslig situation.
Herr talman! Jag har stor förståelse för dem som känner en oro för vilka klimateffekter en sådan prisnedsättning kan få. Jag tror att det är viktigt att understryka att det här är en uttryckligen temporär nedsättning. Men det är också viktigt att kunna ha en diskussion som tar ett bredare grepp.
Prismekanismer kring olika utsläpp eller verksamheter som ger upphov till klimatskadliga utsläpp kommer också framgent att utgöra ett verktyg för att kunna nå klimatmålen. Men det kan inte, och det bör inte, vara det enda verktyget. Det kommer också alltid att vara ett verktyg som får vissa typer av konsekvenser eftersom det bygger på de ekonomiska resurser som finns på individ- och hushållsnivå.
För Vänsterpartiet är det väldigt klart att Sverige behöver göra betydligt mer för att klara en nödvändig klimatomställning. En sådan omställning måste beröra i princip alla sektorer av ekonomin och samhällslivet. Den måste alltså vara systematisk och kraftfull och samla brett folkligt stöd. Det kräver mycket stora investeringar, som kan ändra bland annat hur vårt transportsystem fungerar. Det här är något som handlar om grundläggande samhällsförändringar.
För Vänsterpartiet är detta inte bara en viktig fråga utan själva den röda tråden i vår ekonomiska politik. Jag ska inte använda den här debatten till att lägga ut texten extensivt om detta; det kommer fler tillfällen. Men jag kan konstatera att vi bland annat har presenterat ett förslag om förändringar av det ganska märkliga och otidsenliga överskottsmålet för statens finanser, som i dag försvårar en förnuftig investeringspolitik för denna livsnödvändiga klimatomställning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser
Det ligger hur som helst helt i linje med en sådan långsiktig inriktning på politiken att även kunna agera flexibelt när det dyker upp tillfälliga hinder som behöver hanteras. Det är inte genom ekonomisk chockterapi som drabbar dem med minst marginaler hårdast som vi kan skapa ekonomiska, politiska och sociala förutsättningar för att nå klimatmålet.
Herr talman! Flera av de tillkännagivanden som i betänkandet riktas mot regeringen handlar om att regeringen uppmanas att agera mer aktivt inom EU-systemet. Jag skulle säga att Sveriges förhållningssätt till EU:s regelverk och de förhandlingsprocesser som ständigt pågår i Bryssel alltför ofta har präglats av undfallenhet.
I den situation som nu råder blir hänvisningarna till att enhällighet är tungrott och så vidare ett betydligt svagare argument. Vi vet, och vi ser, att det finns ett EU-övergripande intresse av att agera snabbt för att kunna hantera effekterna av Rysslands invasion. Det finns också intressen från olika håll som gör att det går att resonera och förhandla om viljan finns, och det borde den alltså göra, för att kunna uppnå pragmatiska och - notera - tillfälliga förändringar. Vill inte regeringen göra det självmant blir det nödvändigt med den typen av tillkännagivanden från riksdagen.
Avslutningsvis vill jag säga någonting kort om det fjärde tillkännagivandet, som handlar om att utreda ett mer permanent system för att hantera prischocker av det slag som vi nu har bevittnat. Det vi efterlyser är alltså egentligen en mekanism, exempelvis någon form av pristak från konsumenternas perspektiv med vidhängande åtgärder, för att se till att riskerna för sådana oförutsedda händelser kan hanteras annorlunda än i dag.
Det kan vara en viktig del i krisberedskapen att skapa en större trygghet runt försörjningen av viktiga resurser, i det här fallet drivmedel. Det är också något som kan stärka långsiktigheten i det omställningsarbete som både företag och hushåll behöver vara med i. Om risken är rimligare fördelad kommer fler att kunna agera mer långsiktigt. Det är en mer allmän insikt som bör kunna tas med också in i de här resonemangen.
Sammantaget yrkar jag alltså bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.