Herr talman! Jag ska inledningsvis säga att jag är glad över och sympatiserar med det möjligen lite nyligen väckta intresset från Miljöpartiets sida för att lägga fram förslag med en bra fördelningsprofil.
Det är glädjande, och det gör att vi säkert kan hitta fram till gemensamma lösningar på problem oftare framöver. Vi gör ju det redan, bland annat, som jag nämnde i mitt anförande, runt elpriskompensationen. Där hade vi ett gemensamt förslag som hade en bättre fördelningsprofil, som tyvärr avvisades. Men element av det kommer med i regeringens förslag i dag. Det är bra.
Det är också viktigt att säga att det fungerar så med politiska förslag att all politik som man står för och alla ambitioner man har inte kan återspeglas i varje förslag varje gång. Det blir helheten som räknas.
För vår del handlar det om att i det här fallet, som jag nämnde, lägga fram ett förslag som kan få effekter på kort sikt på just det som vi ville uppnå effekter kring. Det handlar alltså om bränslepriserna, som drabbar människor på ett sätt som man har väldigt olika förutsättningar att hantera. Det är en sak.
När det gäller dem som inte har råd med eller av andra skäl inte har en bil kan man till exempel tänka sig att de använder kollektivtrafiken. Vi har just lagt fram ett annat förslag, som förhoppningsvis får riksdagens hela stöd, för att addera betydande medel till kollektivtrafiken.
Så fungerar det om man vill föra en effektiv politik som kan få bra effekter på olika sätt och ta höjd för olika typer av problemställningar som dyker upp i människors vardag.