Fru talman! Denna debatt handlar om en EU-förordning som är bindande och direkt tillämplig i svensk lag. Då kan man undra varför vi är här och debatterar i dag. Men det har mina kollegor förtjänstfullt redogjort för i sina anföranden.
I enlighet med EU:s öppenhetsdirektiv gäller att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar med hjälp av ett enhetligt elektroniskt rapporteringsformat. Skyldigheten gäller för aktiebolag och andra utgivare av värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad. Det enhetliga format som ska användas specificeras, som vi har hört tidigare, närmare i Europeiska kommissionens så kallade Esef-förordning.
Regeringen konstaterar att det i och med att den förordningen blir tillämplig följer av EU-rätten att företagets revisor ska uttala sig i revisionsberättelser om huruvida års- och koncernredovisningar är upprättade i överensstämmelse med det enhetliga elektroniska formatet. Det finns dock inget tydligt stöd i svensk lag för att revisorer ska ha en sådan skyldighet. Ett sådant stöd behöver därför, enligt regeringen, införas i bland annat aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar, där övriga bestämmelser om revisionsberättelsens innehåll finns.
Mot den bakgrunden föreslår nu regeringen lagändringar som innebär att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida årsredovisningen, och i förekommande fall koncernredovisningen, är upprättad i enlighet med förordningens krav. Regeringen anför att förslagen ska stärka investerarnas förtroende för de finansiella rapporter som ett företag upprättar i det enhetliga elektroniska formatet.
Det har inte väckts någon motion som går emot att riksdagen nu antar regeringens lagförslag. Därför vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.