Herr talman! Det är inte varje dag man som riksdagsledamot får bifall på sina motioner. Men det här är en sådan dag. Jag vill därför passa på att tacka trafikutskottets ledamöter för att de, liksom jag, tycker att det är hög tid att börja cykla från ord till handling i cykelpolitiken.
Sedan jag kom in i riksdagen 2010 har jag och många andra riksdagsledamöter fått avslag på våra cykelfrämjande förslag. Men nu ser jag fram emot en nationell cykelstrategi som kommer att göra cyklingen enklare och säkrare i vårt land och öka cyklingens andel av persontransporterna.
Dagens två tillkännagivanden är ett steg i rätt riktning för att Sverige ska få en cykelpolitik värd namnet. Men det finns många steg kvar att ta för att Sverige ska kunna bli ett cykelland i klass med Danmark eller Holland.
Utskottet har i sina tillkännagivanden tillstyrkt två av mina och Lise Nordins motionsyrkanden. Det är två viktiga yrkanden. Att bygga fler cykelvägar är den i särklass viktigaste åtgärden för att öka cyklingen, och att få cykla på vägen även om det finns en cykelbana om man vill komma fram snabbt är en viktig regeländring.
Herr talman! Vi har dock fler förslag i vår motion som också borde komma med i regeringens cykelstrategi. Näst efter fler, och bättre underhållna, cykelvägar är det sänkta hastighetsgränser som är den viktigaste faktorn för att fler ska börja cykla i våra tätorter. Många vågar helt enkelt inte ge sig ut i trafiken på cykel. Larmrapporterna om de allt fler allvarligt skadade cyklisterna avskräcker.
Risken för att en cyklist som blir påkörd av en bil dör är mycket hög vid 50 kilometer i timmen, men liten vid hastigheter under 30 kilometer i timmen. Det har varit känt bland trafikplanerare sedan 90-talet. En bilist som kör i 30 kan samspela mycket bättre med dem som cyklar och kör också mycket jämnare. Bilisten väjer spontant för cyklisterna, och kör i ett jämnare tempo. Det finns fler anledningar att sänka bashastigheten i våra tätorter från 50 till 30. Att öka cyklingen är en av dem.
Herr talman! Det är viktigt att bygga nya cykelvägar, men det är också viktigt att inte bygga bort möjligheten att cykla. När man bygger om landsbygdens vägar till två-plus-ett-vägar med mittseparering försvinner ofta vägrenen där man tidigare har kunnat cykla. På 33 procent av dessa vägar saknas nu helt möjlighet att gå eller cykla längs vägen.
Även om det låter bra, som det står i betänkandet, att Trafikverket har fått i uppdrag att säkerställa att trafiksäkerheten och tillgängligheten för cyklisterna inte försämras vid mittseparering vet vi cyklister som bor på landet att det fortfarande är alltför vanligt att det i verkligheten blir tvärtom.
Cykelfrågor
Avslutningsvis, herr talman: Det måste vara lätt att ta med cykeln på tåg och buss. Vissa länstrafikbolag har infört möjligheten att ta med cykeln på tåg. Men det statliga SJ har gjort tvärtom. De har helt tagit bort den möjligheten, och detta i en tid då vi talar om att se till hela resan.
Detta är några ytterligare saker som jag hoppas kommer med i regeringens cykelstrategi. Jag ser fram emot den och vill än en gång tacka för bifallet till mina motionsyrkanden.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 5 mars.)