Herr talman! Det brukar vara vi i miljö- och jordbruksutskottet som diskuterar livsmedelsfrågor. När jag kom in i kammaren och hörde debatten om cookies tänkte jag att jag hade kommit för sent. Jag missuppfattade det!
Herr talman! Dagens debatt om miljö- och jordbruksutskottets betänkande handlar om de arbetsuppgifter som den nya havs- och vattenmyndigheten ska syssla med när myndigheten tar över frågor från Fiskeriverket och Naturvårdsverket. I betänkandet finns två reservationer som berör de arbetsuppgifter den nya havs- och vattenmyndigheten ska ha.
Den ena reservationen handlar om rätten att föra talan i miljömål. Dessutom är det fråga om den planerade utflyttningen av Fiskeriverkets utredningskontor till länsstyrelserna.
Jag tänkte nämna några kommentarer från medierna i den allmänna debatten om förslagen.
Där framgår bland annat att som ett led i inrättandet av den nya havs- och vattenmyndigheten ska den svenska fiskeförvaltningen omorganiseras. Regeringen tänker flytta ut Fiskeriverkets utredningskontor till länsstyrelserna och stryka bestämmelserna om expertisens rättsliga status. Effekten blir en drastisk försämring av miljöprövningen, menar forskare som i dag jobbar med frågorna.
I en annan kommentar framgår att regeringens förslag kan innebära en försvagning av skyddet av vattenmiljön i miljöprövningarna, inte bara för fisken utan också för habitaten och vattenmiljön i stort. Det säger anställda på Fiskeriverkets utredningskontor i Göteborg.
I dag jobbar totalt 22 experter på Fiskeriverkets tre utredningskontor runt om i landet. Det är marinbiologer, limnologer och fiskevårdsbiologer, och de utgör en tung remissinstans i miljöprövningar av till exempel oljeutsläpp i hamnar, dragning av gasledningar samt placering av vattenkraftverk och havsbaserad vindkraft.
Enligt anställda har kontoren fram till i dag stått självständiga i miljöprövningarna och koncentrerat sig på biologiska och limnologiska effekter av företagen. Det är något som kan försvåras om expertisen sprids ut på länsstyrelserna och de underställs helt andra krav.
I fjol lämnades över 500 yttranden till miljödomstolarna och nästan 400 samrådsyttranden inför domstolsansökningar. En flytt till länsstyrelserna skulle innebära att det blir en viktig instans färre i miljöprövningen som kan värna om vattenmiljön. En nationell myndighet väger tungt i domstolsprocessen.
Herr talman! Om man har följt de artiklar som berört havsmiljön och sedan tagit del av vad miljöminister Carlgren har skrivit i medierna där han hänvisar till Havs- och vattenmyndigheten som att den "kommer att koncentrera resurserna för ett friskare hav" verkar hans inlägg mer som ett skämt när man hör dem som jobbar i verksamheten framhålla att den snarare riskerar att utarmas på kompetens och resurser.
Den nya havs- och vattenmyndigheten som gick under arbetsnamnet Nya havsmiljömyndigheten kan i praktiken innebära en ytterligare försvagning av miljöintresset i havsförvaltningen. Det är tvärtemot vad som framförts i den debatt som föregick omorganisationen av havsförvaltningen.
Herr talman! Den andra reservationen rör den nya myndighetens möjlighet att dela ut fiskerättigheter.
När systemet infördes 2009 innebar det att regeringen skänkte bort en nationell tillgång till ett värde av hundratals miljoner kronor i form av fiskerätter till några enskilda medborgare - en form av stöld från oss andra medborgare, kan tyckas. Vi var från Socialdemokraternas sida emot införandet, men när det nu genomförts går det naturligtvis inte att backa historien. Beslutet om fiskerätterna löper på tio år från det att det infördes.
Alla rättigheter inom det pelagiska fisket har utdelats frånsett fyra kvoter där fördelningen har överklagats. Det finns alltså inga kvoter kvar inom det pelagiska segmentet att fördela förrän de tio åren löpt ut. Det finns inga kvoter kvar!
Det sades också i debatten som föregick beslutet att systemet skulle utvärderas för att se om avsikterna med systemet blev en realitet. Nu vill alltså det borgerliga styret med hjälp av sitt stödparti driva igenom att den nya myndigheten ska få fördela fiskerätter som egentligen inte finns om det inte också ska införas i det demersala fisket, ett fiske som i stort kan räknas som ett småskaligt fiske, oftast ganska kustnära, ett fiske som ser de stora hoten i form av att ungdomarna flyr och att fisket dör ut runt vår kust. Detta sker utan att vi inför försäljningsbara kvoter.
Vad är det som driver de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna att fortsätta privatisera våra gemensamma tillgångar? Det handlar naturligtvis om ideologi. Det är anledningen till att de inte vill vänta och först utvärdera privatiseringen av vår gemensamma egendom inom det pelagiska fisket. Blev det den sanering som beslutet syftade till? Blev det fortsatt en geografisk spridning av fiskemöjligheterna eller ökade koncentrationen mer än önskvärt? Detta är frågor som de borgerliga partierna inte vill ställa.
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.
(Applåder)