Fru talman! Jag tyckte nästan att Paula Bieler med emfas argumenterade för att regeringens proposition är rimlig. Det är ju precis så: Man har i dag möjligheten att prioritera inom Polismyndigheten. Det är Polismyndigheten som redan i dag ska göra den prioriteringen. Det är nämligen kopplat till redan befintlig lagstiftning.
Det som görs handlar om att myndigheten som helhet måste fatta beslut om var man gör prioriteringar. Det är ett sätt att hindra att godtycke smyger sig in i detta agerande. Det handlar just om det skäl som Paula Bieler argumenterade för. I praktiken ger detta Polismyndigheten lika goda verktyg som det förslag som ni har, men det här förslaget är mer rättssäkert.
Kort sagt: Regeringens proposition är välavvägd. Er förändring är orimlig och oproportionerlig. De avvägningar som är svåra i det här fallet handlar om detta: Å ena sidan ska man ta krafttag i kampen mot organiserad brottslighet och för ordning och reda på arbetsmarknaden. Å andra sidan vill man inte ge carte blanche för att genomföra stickprov på hela arbetsmarknaden. Det är rimligt att Polismyndigheten som helhet tar beslut om vilka branscher som är riskbranscher.
Nota bene - jag vill säga det igen - det finns ingenting som tyder på att Sverigedemokraternas förslag är mer effektivt i kampen mot organiserad brottslighet, utan det är bara oproportionerligt i sina effekter.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)