Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till kulturutskottets förslag i betänkande KrU2 och därmed avslag på samtliga reservationer.
I de nationella kulturpolitiska målen kan vi bland annat läsa om hur kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Vi kan också läsa att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Men framför allt kan vi läsa att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
Ett betänkande som går under namnet Vissa kulturfrågor kan säkert uppfattas som ganska otydligt, då det inte säger så mycket om vilka frågor som egentligen diskuteras. Men i det här betänkandet har kulturutskottet behandlat motioner från den allmänna motionstiden som framför allt rör kulturskaparnas villkor och möjlighet till arbetstillfällen - något som också påverkar i vilken utsträckning vi kulturtagare kan få ta del av konsten. Men ännu viktigare är att när konstnärer får möjlighet att verka ute i samhället skapas arenor, arenor där vi kan mötas, diskutera och samtala.
Vi socialdemokrater är medvetna om att dagens konstnärer lever i en ganska utsatt och problematisk situation och på en utsatt arbetsmarknad. Det är dock en situation som den nya samarbetsregeringen är medveten om och som de redan börjat arbeta med att förändra.
Mot bakgrund av detta anser jag att det är oerhört positivt att vi ser en ökning med ca 30 miljoner jämfört med 2014 i anslaget ersättning och bidrag till konstnärer inom utgiftsområde 17, ett anslag som till exempel kan användas till konstnärer och upphovsmän inom bland annat bild- och formkonstområdet.
Ett annat viktigt arbete har varit det reviderade MU-avtalet, som nu tydligare visar på att avtalet ska gälla även professionella utövare såsom fotografer, illustratörer och konsthantverkare. Ett ytterligare steg som den nya regeringen har tagit finner vi i det regleringsbrev som regeringen lade fram den 23 december 2014. Här finner vi nya krav på MU-avtalets tillämpning för vissa museer som inte är myndigheter men som får statligt bidrag. Det är angeläget att MU-avtalet gäller såväl statliga som icke-statliga institutioner som får statligt stöd. Vi vill också att andra utställare, både privata och offentliga, ser detta avtal som ett gott exempel att följa.
Det är också så, angående MU-avtalet, att Statens kulturråd har fått i uppdrag att rapportera hur tillämpningen av avtalet ser ut i våra institutioner, och det ska föras fram i årsredovisningen för 2015. Det är ett uppdrag som kommer att vara av stor betydelse för att visa på värdet av MU-avtalets existens men också för att vi ska få en bild av hur avtalet kanske kan leda till ytterligare förbättringar.
Utöver detta anser vi socialdemokrater att det är viktigt att få en samlad bild av hur konstnärer ska kunna leva på sitt arbete.
Det är också betydelsefullt att få en inblick i hur fler personer ska få en ökad tillgång till bildkonsten i vårt samhälle. Bildkonstens egna organisationer, till exempel KRO/KIF, har lyft fram behovet av och en önskan om en ny strategi. Detta ställer vi oss bakom.
Det är därför glädjande att kunna meddela att ett viktigt första steg om en nationell strategi för bild- och formkonsten lyftes fram av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke den 22 januari 2015 under frågestunden. Där framhöll hon bland annat att det är dags att ta itu med bild- och formkonstens förutsättningar att kunna verka.
Kulturministern lyfte bland annat fram att det är på grund av det åsidosatta arbete som bild- och formkonsten varit utsatt för som Kulturdepartementet just nu håller på att förbereda en handlingsplan för att stärka bild- och formkonsten.
Den nya regeringen har här redan tagit och aviserat stora och viktiga steg för att ta itu med konstnärernas villkor. Det behövs en handlingsplan för att se över bild- och formkonsten - en handlingsplan som möjliggör för konstnärer att leva på sitt konstnärskap och därmed också möjliggöra ett demokratiskt samhälle där kulturskapare ska kunna verka och mötesplatser ska skapas.
Professionella konstnärer ska kunna leva på sin konstnärliga och kulturella yrkesverksamhet, detta bland annat för att konstnärlig kreativitet och kvalitet är en viktig del av ett jämlikt samhälle och också en viktig byggsten i vår utveckling.
Jag är tacksam över att vi har fått en ny regering som tydligt ser bildkonstnärerna och därmed lyfter upp dessa frågor. Vi ser bildkonsten som en viktig del i samhället, och jag ser fram emot att följa detta arbete.
(forts. § 9)