Fru talman! Med försvarsbeslutet 1996 och vida-
reutvecklingen i försvarsbeslutet år 2000 lades grun-
den till en omställning av det svenska försvaret.
Höstens händelser har tydligt visat att den påbör-
jade moderniseringen av försvaret är både viktig och
riktig. Den framtida hotbild som skisserats både i
försvarsberedningens olika betänkanden och som
alltmer också kommit att påverka försvarsbesluten
har visat sig ha aktualitet redan nu. Man kan kanske
instämma i påståendet att framtiden redan är här.
Hotet riktar sig inte längre i första hand mot vår
territoriella integritet utan snarare mot vår nationella
självständighet och frihet - ja, om man så vill, mot
den fria världens livsstil. Det föreligger ingen risk för
en invasion. Däremot är den ökade sårbarheten i vår
infrastruktur det stora problemet, och där finns en
reell hotbild.
Det är just denna insikt som ligger till grund för
omställningen av försvaret, som Centern varit med
om att initiera och som dessutom inneburit att sjuk-
vården kunnat förstärkas med åtta miljarder under en
treårsperiod och långsiktigt med fyra miljarder per år.
Betänkandet FöU1 omfattar riksdagens syn på
totalförsvarets resurser för år 2002 både vad avser
politikområdena försvarspolitik och skydd mot
olyckor, varvid försvarspolitik omfattar dels det mi-
litära försvaret, dels det civila försvaret.
Försvarspolitiken ska bidra till att bevara landets
fred och självständighet både vid direkta militära hot
mot Sverige och genom att vi internationellt ska kun-
na bidra till fred och säkerhet i vår omvärld.
Med detta sagt finns det också anledning att slå
fast att förmågan till väpnad strid även fortsättnings-
vis ska utgöra grunden för förbandsutbildning och
övningsverksamhet. Förmågan till strid tillgodoser
nämligen tre av kraven i Försvarsmaktens fyra hu-
vuduppgifter:
att möta väpnat angrepp, att hävda territoriell integri-
tet och att medverka i internationella operationer av
olika slag. Detta är tre huvuduppgifter som samtliga
kräver förmåga till väpnad strid i en eller annan form.
I det sammanhanget finns det också anledning att
notera behovet av att Sverige deltar i den internatio-
nella övningsverksamheten, så att de militära enheter
som vi anmält till EU:s krishanteringsstyrka kan
användas till fullo.
När det gäller det civila försvaret uttalar utskottet
att man bör ge hög prioritet åt beredskapsåtgärder för
elförsörjning, telekommunikationer och IT-säkerhet.
Även därvidlag har vi anledning att återkomma i
samband med den aviserade propositionen våren
2002.
Man kan alltid, som en del partier gör, önska sig
mer pengar till Försvarsmakten. Jag känner dock stor
trygghet i det faktum att vi har påbörjat en omställ-
ning och modernisering av försvaret som tar sikte på
både aktuella och framtida hot. I det sammanhanget
är det enligt min mening mer konstruktivt att diskute-
ra hur vi fördelar och använder resurserna på ett op-
timalt sätt, exempelvis när det gäller ansvarsfördel-
ningen mellan olika myndigheter och mellan olika
beslutsnivåer i samhället. Jag avser att återkomma till
detta i debatten om betänkande FöU2.
Fru talman! Jag vill också understryka några om-
råden i betänkandet som jag bedömer som mycket
viktiga.
Det är av stor vikt att vi noga följer utvecklingen i
omvärlden, så att eventuella försämringar i det säker-
hetspolitiska läget uppmärksammas på ett tidigt sta-
dium. Detta innebär att underrättelsetjänst i olika
former framstår som ett allt viktigare instrument för
vår säkerhetspolitik. Underrättelsetjänsten är också av
central betydelse i samband med planering och ge-
nomförande av internationella insatser. Det är dess-
utom en säkerhetsfråga för berörd personal.
Vidare är det av stor betydelse, som andra talare
har sagt här i dag, att övningsverksamheten kan upp-
rätthållas och, vilket regeringen faktiskt framhåller,
kan öka. Utskottet understödjer denna ambitionshöj-
ning. Regelbundna övningar är en grundförutsättning
för förbandens förmåga att lösa sina uppgifter och för
förmågan att operera inom ramen för samordnade
insatser. Det är också viktigt att den nya lednings-
och underhållsorganisationen så snabbt som möjligt
får tillfälle att öva och verka i sina respektive roller.
Slutligen vill jag betona betydelsen av de olika
frivilligorganisationerna och hemvärnet. Utskottet
betonar också i sin skrivning värdet av det engage-
mang och den kompetens inom skilda områden som
kommer till uttryck genom frivilligverksamheten. Det
är viktigt, som utskottet framhåller, att stödet till
frivilligorganisationerna utvecklas.
Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag således bi-
fall till förslaget till riksdagsbeslut i försvarsutskottets
betänkande och avslag på reservationerna.