Herr talman! Jag vill påminna Jonas Millard om att det i första hand handlar om metallbeslag från kistor. Det finns inte på något sätt något oetiskt i att återvinna detta, utan tvärtom. Som Stockholms kyrkogårdsförvaltning framhåller upplever många som arbetar på kyrkogårdarna det som ett etiskt problem och ett arbetsmiljöproblem att man inte får återvinna metallen utan tvingas deponera den trots att allting talar för att det ur ett långsiktigt hållbart perspektiv är bättre att återvinna metallen.
Det är någon sorts hemmasnickrad etik som Sverigedemokraterna ägnar sig åt här. Om ni i stället hade tagit fasta på det som utredningen lyfter fram och det som remissinstanserna har tyckt om utredningen skulle ni ha landat i perspektivet att det är mer etiskt korrekt att driva återvinningen och möjliggöra en återvinning som tyvärr är förbjuden i dag.
För Miljöpartiet är det självklart en utgångspunkt att få igång en återvinning så snart som möjligt. Som jag sa i mitt anförande tidigare skapar vi inte en hållbar utveckling enbart genom detta beslut. Men vi måste i alla delar skapa en utveckling som går åt det hållet - många bäckar små! Vi måste minska utsläppen.
Jonas Millard tar upp att det skulle finnas något slags mytbildning om att metanavgång är ett problem. Så är inte fallet. Sverigedemokraterna är uppenbarligen ett klimatförnekarparti. De tar inte klimatfrågan på allvar. Jonas Millard talar om att han är orolig för vad som händer efter hans död. Den stora oro som jag tror att alla vi andra delar gäller hur klimatfrågan skenar framöver. Vi måste på alla sätt medverka till att minska utsläppen. Det här är ett beslut i rätt riktning - ett beslut som leder till att vi minskar utsläppen med 200 ton per år. Skulle vi då inte göra det?
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Vissa begravnings-frågor
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 19.)