Fru talman! I betänkandet finns en motion från Vänsterpartiet med förslag på en utredning om ändring i regelverket för sociala avgifter inom föreningslivet. Vi har hört en del kring frågan tidigare här.
Vi ser att det skulle kunna leda till att man har råd att arvodera fler ledare som är beredda att ställa upp med sin tid och sitt engagemang. Det handlar alltså i mycket stor utsträckning om uppdrag på fritiden; jag tycker att det behöver klargöras utifrån tidigare replikskiften.
Efter nästan två år med coronapandemin finns inte bara en vårdskuld utan också en stor folkhälsoskuld. Ökat hemmasittande, social distansering och minskade möjligheter till organiserat idrottande är några av ingredienserna som riskerar att ge både fysisk och psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.
Det aktiva och systematiska folkhälsoarbetet syftar till att befolkningen ska kunna leva längre och friskare liv oavsett klass, kön och härkomst. I dag vet vi att det finns stora skillnader i hälsa och livslängd utifrån till exempel klasstillhörighet.
Forskningen visar att motion, idrott och friluftsliv är aktiviteter som stärker hälsan. Politiken på alla nivåer behöver bidra med sin del för att vi ska kunna skapa goda förutsättningar för detta. Vi har väldigt många medlemmar inom både idrottsrörelsen och friluftslivet, men alltför många står utanför.
Fru talman! Många barn och unga som inte har hittat sin plats inom idrotten kan trivas bra i ett föreningssammanhang som är mindre prestations- och tävlingsinriktat. För dem kan friluftslivets föreningar passa väldigt bra.
Det blev dock tydligt under pandemin att en stor andel av ledarna inom friluftslivet är äldre, och de tvingades avstå från aktiviteter under en lång tid. Det visade på en sårbarhet inom friluftslivet, och man konstaterade att man behöver fylla på med nya ledare.
I den senaste utvärderingen av friluftspolitiken konstaterade Naturvårdsverket att en ändring i socialavgiftslagen skulle kunna hjälpa friluftslivet och dess föreningar att organisera fler. Det råder oklarheter i dag om huruvida de föreningar som är anslutna till paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv ska omfattas av det undantag som föreningar anslutna till Riksidrottsförbundet omfattas av. Det ser ut som att det ska vara samma regelverk, men man har olika utfall när det gäller de sociala avgifterna i dag.
Idrottsföreningarna kan alltså arvodera sina ledare med upp till ett halvt prisbasbelopp innan man behöver betala sociala avgifter, medan Skatteverket har gjort olika bedömningar i olika delar av landet för friluftslivets organisationer.
Föreningar inom friluftslivet bedriver verksamhet som i många fall ligger väldigt nära det som görs av organisationer som finns inom Riksidrottsförbundet. Man kan segla i olika föreningar och hamna på olika sidor om regelverket. Det tycker inte vi är rimligt, och detta måste vi göra någonting åt. Många föreningar är också dubbelanslutna och finns med i både Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.
Här behöver politiken kliva in och klargöra vad som ska gälla. Man har överklagat, och överklagandena har gett olika resultat runt om i landet. Det här är en osäkerhet som är olycklig både för föreningslivet och för myndigheterna som ska tillämpa regelverket.
Därför, fru talman, föreslår Vänsterpartiet en ändring i socialavgiftslagen för att vi ska kunna utreda och jämställa olika ledaruppdrag inom föreningslivet.
Vi beklagar att det inte var fler partier som ställde upp på det här i dag, men jag yrkar bifall till vår reservation 4. Vi får återkomma i frågan framöver.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 24.)