Herr talman! Catharina Hagen har frågat mig vil-
ka åtgärder jag är beredd att vidta för att förbättra
incitamenten för entreprenörer att ta de risker som är
förknippade med företagande.
Om jag förstår Catharina Hagens fråga rätt menar
hon att regeringen genom den rad åtgärder vi har
vidtagit försöker komma runt de verkliga hindren för
företagande. Min uppfattning är att det vi gör också
löser många problem. Jag kan ändå ge Catharina
Hagen rätt i att det på det här området finns mer att
göra.
Jag vill understryka att när jag träffar företagare
får jag en betydligt ljusare bild av hur det är att driva
företag än den som målas upp av vissa ledamöter här
i kammaren. Mycket handlar om attityder till företa-
gande. För att få fler att starta företag riktar vi nu
insatser mot att förändra attityder hos unga. Det ska
vara ett lika naturligt alternativ att driva företag som
att vara anställd. Att ändra attityder tar tid, men det är
likafullt ett långsiktigt viktigt arbete.
Ett annat viktigt område är information och råd-
givning kring företagande. Här har vi gjort betydande
förändringar de senaste åren. Startlinjen finns sedan
en tid tillbaka, men vi har vidareutvecklat tjänsten.
Kontakt-N och Företagarguiden har tillkommit de
senaste åren. Dessutom har vi ökat stödet till koope-
rativa utvecklingscentrum. Alla dessa tjänster bidrar
till att underlätta vardagen och göra information och
rådgivning lättillgänglig och tydlig för företagarna.
Skatterna är en ständigt återkommande fråga. Och
här finns en del att göra. Jag går närmare in på speci-
fika företagsskattefrågor i ett annat svar här i riksda-
gen i dag.
Sverige ligger i topp när det gäller satsningar på
forskning och utveckling som andel av BNP. Även
när det gäller patent är vi i världsklass. Vi har högst
andel patent per capita i Europa. Detta visar att
svenska idéer tas till vara.
Ett flertal initiativ har tagits för att kommersialise-
ra forskningsresultaten. Regeringen har bildat en ny
myndighet, Vinnova, som ytterligare ska stärka
forskningen på områden som är viktiga för näringsli-
vet. Vinnova fyller en viktig funktion bl.a. för att
främja samarbetet mellan högskola och näringsliv och
att tillsammans med andra aktörer utveckla innova-
tionssystem regionalt. Vinnova ger närmare 1 miljon
kronor årligen till företagsnära forskning.
Fortfarande finns det många företag som har svårt
att attrahera kapital i mycket tidiga skeden när den
affärsmässiga risken är för hög och behovet av kapital
ofta är relativt litet. Tillgången på privat riskkapital
har under det senaste decenniet vuxit markant, men
det finns en tendens att riskkapitalbolagen minskar
sina investeringar i den s.k. såddfasen. Detta är an-
ledningen till statliga insatser på området. De främsta
offentliga insatserna svarar Stiftelsen Innovations-
centrum, NUTEK, ALMI och Industrifonden för.
NUTEK har haft ett omfattande samarbete med bl.a.
Teknopoolerna för att dra nytta av regional kompe-
tens och för att öka möjligheten att få in intressanta
projekt från stora delar av landet. Även länsstyrelser-
na och de regionala självstyrelseorganen har möjlig-
het att besluta om såddfinansiering.
Regeringen har uppmärksammat att skillnaden i
regelverken för anställda och företagare i vissa fall
kan ge upphov till problem. Näringsdepartementet
tillsatte därför en intern arbetsgrupp förra året med
uppgift att belysa skillnader i de sociala trygghetssy-
stemen för företagare och anställda samt de eventu-
ella problem som dessa skillnader medför. Arbets-
gruppen har nu färdigställt sitt arbete och kommer att
redovisa sina slutsatser och förslag inom kort.
Eftersom interpellanten nämner krångliga regler
och brist på konkurrens vill jag bara slutligen påmin-
na om att vi har infört en funktion för regelförenkling,
Simplex, och att vi radikalt har flyttat fram positio-
nerna när det gäller konkurrensfrämjande åtgärder
genom Konkurrensverkets arbete. Allt för att främja
goda ramvillkor för företagande.