Fru talman! Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. Den handlar om den enskildes rätt till privatliv och möjlighet till självbestämmande såväl i det fysiska som i det digitala samhället.
Personlig integritet kan i snäv mening avse skyddet för personuppgifter och i en bredare mening skydd för privata förehavanden och att kunna kommunicera förtroligt utan att bli kartlagd, spårad eller övervakad vare sig av myndigheter eller av globala storföretag. I självbestämmandet ligger möjligheten att kontrollera vem som använder uppgifter om en själv och i vilka syften.
Frågan om personlig integritet är inte bara en rättighetsfråga utan också i högsta grad en demokratifråga. Den är en sådan rättighet som andra rättigheter är beroende av. Det är svårt att nyttja andra rättigheter som yttrandefrihet, åsiktsfrihet och organisationsfrihet om vi inte vet om vi övervakas och i så fall av vem.
Teknikutvecklingen har gjort att det är billigare och enklare än någonsin tidigare att samla in och analysera stora mängder data. Datadriven innovation har gett oss fantastiska möjligheter. Projektet Global Watch Center, som det statliga bolaget SSC driver tillsammans med bland annat Luleå tekniska universitet, går ut på att bygga ett center där data från världens satelliter sammanställs, analyseras och görs enkelt tillgänglig med hjälp av avancerad artificiell intelligens.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Ett sådant center skulle ge stöd till att hantera de stora globala problemen genom trovärdig och snabb information. Bland exemplen på globala problem som skulle kunna övervakas finns avverkning av regnskogar, plast i haven, ökande havsnivåer och hantering av katastrofer såsom skogsbränder och andra konsekvenser till följd av klimatförändringarna. Fredskriser är ett annat exempel liksom att undvika humanitära katastrofer.
Men datadrivna innovationer kan, om eller när de hamnar i orätta händer, innebära konkreta risker för den enskilde. Exemplen på hur auktoritära regimer kuvar och kartlägger enskilda oppositionella genom ansiktsigenkänningsteknik och biometri är skrämmande och varnande exempel på hur all teknik och all innovation också kan missbrukas för onda syften.
Kraftfull teknik kan enkelt samla in, spåra och analysera våra rörelsemönster och beteenden såväl på nätet som i den fysiska världen. På så sätt kan vår integritet hotas när våra inköpsvanor, vår hälsa, våra kontakter och våra intressen kan kartläggas. Teknikutvecklingen med ökad digitalisering och de möjligheter som artificiell intelligens och internet of things ger oss måste därför gå hand i hand med etiska och rättsliga perspektiv som säkrar medborgerliga rättigheter.
Fru talman! För två och ett halvt år sedan trädde EU:s dataskyddsförordning i kraft. Den gav oss ett stärkt skydd av den enskildes rätt till skydd av personuppgifter. Ändå har vi under en lång rad av år i västvärlden och i Sverige i spåren av terroristattacker och växande grov kriminalitet introducerat alltmer ur integritetssynpunkt ingripande lagstiftning.
Allt större delar av vårt offentliga rum är numera kameraövervakat. Hemliga tvångsmedel som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk information, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning, hemlig dataavläsning, preventiva tvångsmedel och inhämtning av uppgifter i underrättelsesyfte utgör av legitima brottsbekämpningsskäl undantag från det skydd mot intrång i enskildas privat- och familjeliv som annars gäller enligt såväl grundlag och Europakonventionen som EU:s rättighetsstadga.
Ändå kan vi konstatera att såväl verktygslådan av hemliga tvångsmedel som användningen av dem har ökat under senare år. Under 2019 meddelades 15 923 tillstånd till hemliga tvångsmedel. Regeringen bedömer att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig brottsutredande funktion och har inneburit en reell nytta.
Risken för de små stegens tyranni är uppenbar när det kommer till utvecklingen av integritetsingripande lagstiftning i Sverige. För vällovliga och legitima syften som en effektivare brottsbekämpning har vi gett polis, tull och åklagare fler verktyg och fler hemliga tvångsmedel.
Ändå för de brottsbekämpande myndigheterna en ojämn kamp mot kriminaliteten, och därpå följer ytterligare önskemål om fler tvångsmedel. Senast i höstas framförde biträdande rikspolischefen förslag på förändrad lagstiftning för att polisen i underrättelsesyfte ska få större möjligheter att lyssna på personer utan specifik misstanke. I dag är avlyssning av personer tillåten om personen är misstänkt för ett brott som kan ge minst två års fängelse och efter beslut av domstol. Dessutom har regelverket kring hemlig avlyssning ändrats i höstas för att skapa en effektivare brottsbekämpning genom att rätten får pröva en ansökan eller anmälan om ytterligare tillstånd till hemlig avlyssning utan att hålla sammanträde.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Fru talman! Centerpartiet anser - och har därför också motionerat om flera gånger - att en utredning bör tillsättas med uppdraget att se över integritetsskyddet i svensk rätt. Ett viktigt skäl till det är gränsdragningsproblemen mellan å ena sidan integritetshänsyn och å andra sidan samhällets intresse och skyldighet att på ett effektivt sätt bekämpa hot och allvarlig brottslighet, som återkommer allt oftare. Den tekniska utvecklingen medför också att det finns behov av en mer genomgripande diskussion om integritet, öppenhet, informationsinsamling och utbyte av information.
Jag yrkar därför bifall till reservation 4.