Herr talman! År 2014 lanserade vi kristdemokrater förslaget att Sverige ska upprätta och ha en lista över så kallade säkra länder. Sju år senare ligger nu äntligen ett sådant förslag här på riksdagens bord. Det är ett förslag som skulle kunna sätta stopp för utnyttjandet av det svenska systemet. Vi borde kanske därför vara nöjda, även om det har tagit alldeles för lång tid. Men förslaget missar att ge oss den viktiga lagstiftning som Sverige så väl behöver.
Vi har en del reservationer som pekar på detta. För att spara tid yrkar jag dock endast bifall till reservation nummer 7 om att regeringen bör utreda möjligheten att utfärda återreseförbud i samband med beslut om avvisning med omedelbar verkställighet.
Herr talman! När vi föreslog att Sverige skulle införa en lista över säkra länder var ambitionen självklar: att stoppa missbruket av asylsystemet från obehöriga personer från säkra länder. Vi menade också att Sverige skulle ha en målbild, exempelvis att en person från Ukraina inom 48 timmar från det att personen satt sin fot i Sverige ska vara ute ur landet. Men regeringen gjorde ingenting åt den saken. Man fortsatte med det så kallade snabbförfarandet, som man tyckte fungerade väl.
Detta snabbförfarande innebar att det tog i genomsnitt 146 dagar att neka en person från Georgien som uppenbart saknade asylskäl. Mellan 2012 och 2019 sökte 6 989 personer från Georgien asyl här i Sverige. Det var 75 som fick asyl. De övriga 6 914 georgierna blev alltså i snitt kvar i Sverige i 146 dagar. Detta har kostat skattebetalarna en enorm summa pengar. Notera att det dessutom har försenat Migrationsverkets övriga hantering av asylansökningar, vilket har inneburit en försenad integration för många som har skyddsskäl och rätt att få stanna i vårt land.
Detta missbruk hoppades vi kristdemokrater att regeringen nu skulle ta tag i med den här propositionen. Vi ska också komma ihåg att det är en regering som agerade efter tvingande omständigheter. Men det gick inte - missbruket kommer nu att fortsätta även här med regeringen Löfven och migrationsminister Johansson.
Herr talman! Den proposition vi talar om i dag är för svag. Den saknar viktiga åtgärder som vi har lagt fram som kompletterande förslag, men de har tyvärr inte i alla stycken vunnit utskottets bifall.
Propositionen är en halvmesyr som kanske muntrar upp brottslingar från Ukraina och Georgien som vill ta sin verksamhet hit till Sverige. Detta stod klart efter att Migrationsverket presenterade sin lista över så kallade säkra länder tidigare denna månad. Ukraina är ett av de absolut vanligaste ursprungsländerna för dem som söker asyl. Det är tvåa på listan. Det finns inte med på listan över säkra länder, trots att endast drygt 1 procent av dem som söker får asyl. Ukraina kommer således att fortsätta att vara med i toppen på listan över ursprungsländer, dock inte på listan över säkra länder.
Hade vi kristdemokrater fått bestämma hade lagstiftningen på ett bättre sätt tagit itu med det fusk och det missbruk som ändå sker vad gäller asylsökande från säkra ursprungsländer. Den hade begränsat det snabbt och kraftigt och på sikt stoppat det helt.
För att säkerställa att Ukraina skulle kunna finnas med på en lista över säkra länder har Kristdemokraterna föreslagit att det ska räcka att enbart delar av ett land klassificeras som säkert för att landet ska kunna tas upp på en sådan lista. Det framförde vi till regeringen långt innan Migrationsverket exkluderade just Ukraina från listan.
Vi vill även möjliggöra att listan över säkra länder kan innehålla särskilda personer eller grupper som kan vara osäkra respektive säkra. I vissa länder kan det exempelvis vara en fara enbart för en kvinna att återvända. I andra länder kan det vara en fara för en minoritet att återvända. Jag tänker också på situationen för alla konvertiter, människor som har lämnat islam för kristen tro. Här kan de också ha skyddsskäl. Men vi har en individuell bedömning i varje enskilt fall, vilket jag tycker delvis har försvunnit i debatten. Det bör dock vara rimligt, tycker vi, att man vid upprättande av en sådan här lista har möjlighet att göra sådana avvägningar.
Herr talman! Det finns ett flertal problem med att, som regeringen föreslår, Migrationsverket ska bära huvudansvaret för listan. Det mest uppenbara är att den inte blir som man tänkt sig. Migrationsminister Morgan Johansson sa i denna kammare så sent som i december i fjol, i en debatt om ukrainska asylsökande som missbrukar spårbytet, att detta kommer att lösa sig när listan över säkra länder väl kommer på plats. Vi har precis fått reda på att det inte stämde.
Det andra problemet med att Migrationsverket ska ha detta uppdrag är myndighetens dubbla roller. Myndigheten ges alltså i uppdrag att både besluta om listan över säkra länder och samtidigt uppträda som den enskildes motpart i en domstolsprocess. Sveriges advokatsamfund har pekat på detta och menar att det är mycket tveksamt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Det räcker dock inte att enbart införa en lista för att motverka ogrundade asylansökningar och missbruk. Det krävs även att vi tittar på en rad andra frågor på en rad andra områden. Ett sådant exempel är spårbytet, som måste avskaffas men som under nuvarande regering både ska utvecklas och förenklas.
Sist men inte minst, herr talman, anser vi kristdemokrater att regeringen bör utreda möjligheten att utfärda ett återreseförbud i likhet med länder som Tyskland, Norge och Finland. Ett återreseförbud skulle kunna ge formella möjligheter att spärra människor i Schengens informationssystem, SIS, efter ett avslag och därmed också möjliggöra att de avvisas redan vid yttre gräns om de på nytt försöker ge sig in i Schengenområdet.