Fru talman! Sverige ska vara en ledande forskningsnation, en nation där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till en positiv samhällsutveckling med stärkt välfärd och konkurrenskraft för näringslivet.
För att nå detta mål ska den fria forskningen värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. Det är viktigt, för vi behöver ny kunskap för att på sikt skapa ett starkare samhälle.
Men för att Sverige ska vara ledande inom forskning måste vi kunna lita på forskningen, på att allt går rätt till och att resultaten är tillförlitliga. Ingen patient ska heller löpa risk att råka ut för behandlingar som är resultatet av fusk.
Vår forskning är fri i bemärkelsen att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt. Men med friheten kommer ett stort ansvar för forskarna. Forskningen måste genomföras på ett etiskt godtagbart sätt, och grunden i forskningsetiken är den enskilda forskarens eget moraliska omdöme.
Sverige har världsledande forskning, där de allra flesta forskare sköter sig alldeles utmärkt med stark etisk kompass.
Tyvärr kan vi också konstatera att alla forskare inte följer god forskningssed. Det förekommer att forskare ljuger om sin forskning, inte öppet redovisar metoder och resultat och stjäl forskningsresultat från andra.
De senaste åren har medvetenheten i hela samhället ökat om att oredlighet i forskning kan få mycket allvarliga konsekvenser för enskilda individer och för samhället i stort. Macchiariniskandalen visade på detta.
Detta forskningsfusk leder även till brister i forskningens tillförlitlighet och kvalitet. Det är ju allvarligt om forskningsresultat som bygger på fusk har publicerats och resultaten ligger till grund för normer och policyutformning eller för hur processer och metoder utformas.
Negativa konsekvenser är särskilt tydliga när det gäller medicinsk forskning, men även när det gäller andra forskningsområden. Själv följde jag Macchiariniskandalen utifrån, och jag blev, precis som många andra, djupt berörd och upprörd över det som skedde. Det är ett skrämmande exempel på hur forskningsfusk kan få allvarliga negativa konsekvenser för enskilda individer men också för forskningen. För mig och regeringen är arbetet mot forskningsfusk därför högt prioriterat. Macchiariniskandalen ska inte kunna hända igen.
Det är viktigt att påpeka, fru talman, att enskilda forskare och forskningshuvudmän har ansvar för att forskningen sker i enlighet med god forskningssed. En levande diskussion om forskningsetik måste därför pågå i all forskningsverksamhet.
Samtidigt har vi i regering och riksdag ett stort ansvar att se till att det finns tydliga och rättssäkra regelverk. Alla medborgare måste vara trygga med att forskning och sjukvård sker på rätt sätt.
Det har, som sagts tidigare i denna debatt, vid flera olika tillfällen påtalats, och man har fått olika signaler om, att det nuvarande systemet för att hantera misstankar om oredlighet i forskning har brister på flera områden. Regeringen har därför sett ett tydligt behov av ett ökat förebyggande arbete för att främja god sed i forskningen och en ny ordning för att hantera oredlighet. I den proposition som riksdagen nu debatterar och snart beslutar om föreslår regeringen en tydligare reglering på dessa områden. Det är på tiden.
God forskningssed ska främjas. Forskarnas och forskningshuvudmännens ansvar för att forskningen utförs enligt god forskningssed förtydligas nu genom att det skrivs in i lag. Universitet och högskolor ska inte längre utreda sig själva, utan det ska alltid ske en oberoende utredning. Därför ska en ny nämnd utreda och besluta om oredlighet i forskning.
Systemet ska vara rättssäkert och ge skydd och stöd till alla inblandade, både till de personer som har väckt frågor om misstanke om oredlighet och till dem mot vilka misstankar riktas. Det ska finnas ett tydligt regelverk med en definition av oredlighet i forskning och enhetliga regler kring hur vi hanterar misstänkt oredlighet.
Systemet ska omfatta en så stor del av forskningen som möjligt. Regeringen föreslår att regelverket utöver universitet och högskolor nu också ska omfatta statliga myndigheter, kommuner och landsting och enskilda utbildningsanordnare.
Detta är ett förslag till en ny och mer rättssäker nationell hantering av misstänkt oredlighet i forskning, som syftar till att oredlighet ska upptäckas och att felaktiga forskningsresultat ska dras tillbaka eller rättas. I sin tur kommer detta att bidra till en ökad tillförlitlighet och kvalitet i forskningen.
Ska Sverige vara en ledande forskningsnation måste människor kunna lita på forskningen - på att allt har gått rätt till. Detta stärker vi nu. Det är mycket bra att Sveriges riksdag kan ta detta beslut i så bred enighet.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 18 juni.)