STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Fru talman! Diskussionerna om hur vi ska hantera den situation som har uppstått med coronaviruset påminner mig ibland om diskussionerna om skolan. Ett bra exempel är den extrema vinstjakt som finns inom den svenska gymnasieskolan i dag och som har funnits i flera decennier: I fallet med corona säger läkarna en sak medan borgerliga politiker går ut och säger en annan, och i fallet med den extrema privatiseringen säger experterna och forskarna en sak medan borgerligheten går ut och säger det motsatta. Det finns stora likheter.
När friskolereformen skulle införas använde man argumentationen att det skulle leda till att fler föräldrar och personal skulle starta kooperativ. Faktum är att man använde sig av ett exempel på en skola i mitt hemlän Dalarna. Där gick föräldrarna ihop på grund av att den kommunala skolan - byskolan - hade lagts ned, och de valde att göra det till ett föräldrakooperativ. Med denna argumentation lyckades man få igenom en reform som skulle få konsekvenser för inte minst den svenska gymnasieskolan. Detta gav inte konsekvenser enbart på 90-talet, utan vi ser att det ger större och värre konsekvenser för varje dag som går.
Skolan har blivit en marknad, och elever ses som kunder. Jag vet att vissa borgerliga politiker tycker att jag tjatar om denna fråga, men jag anser att det är viktigt att påpeka följande: Oavsett om vi förstatligar skolan, vilket Vänsterpartiet står bakom, och oavsett om vi ser till att satsa på bättre studie- och yrkesvägledning och bättre elevhälsa, vilket Vänsterpartiet står bakom, krävs det en systemförändring där de resurser vi betalar genom våra gemensamma skattepengar också går till de skolor de är avsedda för - inte till Academedias vd.
Fru talman! Gymnasieskolan är en frivillig skolform, men samtidigt är en gymnasieexamen den absolut viktigaste nyckeln till arbetsmarknaden och till ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från målsättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer.
Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning. Det kan bland annat ske genom en förstärkning av det specialpedagogiska arbetet inom skolformen, genom en större flexibilitet i utbildningens organisering och utformning men också genom ett ständigt utvecklingsarbete i nära samarbete med universitet och högskolor.
Vänsterpartiet vill också se en tätare samverkan mellan gymnasieskolan och arbetsmarknadens parter.
Gymnasiet behöver ha ett brett utbud av program och inriktningar så att möjligheterna att gå en utbildning inom ett område som väcker ens intresse är goda. Både yrkesprogram och studieförberedande program ska ge grundläggande behörighet till högskolestudier. Att välja ett yrkesprogram vid 16 års ålder ska ge förutsättningar att antingen gå direkt in i arbete efter studierna eller att studera vidare på universitet, högskola eller yrkeshögskola.
Gymnasieskolan har precis som grundskolan ett uppdrag att utbilda medvetna medborgare. Därför behöver fokus på bildning och demokrati inom den svenska gymnasieskolan stärkas. Att få tillgång till utbildning inom de estetiska ämnena gynnar individens utveckling och lärande och är viktigt även i gymnasieskolan, precis som i grundskolan. Därför bör estetiska ämnen återinföras på samtliga gymnasieprogram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Fru talman! Gymnasieskolans struktur med de olika programmen bär på en inneboende risk för hierarkier och könssegregation. Det behöver finnas ett medvetet arbete för att bryta de här hierarkierna och öka statusen för yrkesprogrammen samt för att bryta könsstereotypa utbildningsval.
Alla program skulle gynnas av en bättre blandning av elever med olika bakgrund och olika kön. Då måste de som vågar välja okonventionella utbildningar stöttas och praktik utformas så att alla elever har rätt till samma trygga lärmiljöer.
Fru talman! Vänsterpartiet vill se en ämnesutformad gymnasieskola med ämnesbetyg i stället för dagens kursbetyg. Det måste finnas möjlighet för elever att examineras utifrån progressionen i deras kunskapsutveckling snarare än enligt det system vi har i dag, där poängsystemet baseras på kurser. Samtidigt måste ämnesinnehållet vara tydligt så att alla elever kan följa sin kunskapsutveckling kontinuerligt.
Fru talman! Jag vill lyfta upp frågan om förstatligande. Vi har sett flera utredningar om skolans huvudmannaskap komma och gå. Det pågår just nu ett uppdrag om lokalisering och dimensionering av gymnasieskolan. Jag menar dock att frågan inte löser sig genom att man dimensionerar detta utifrån en regional princip, utan den måste föras över till den statliga nivån.
Jag vill också lyfta upp en annan viktig fråga. Den handlar om de neddragningar som sker runt om i landet, i majoriteten av landets kommuner, på gymnasieskolan. Jag tror att vi alla behöver ta frågan på stort allvar. Vi har redan sedan tidigare sett hur många kommuner gör stora nedskärningar på den svenska gymnasieskolan, och det här kommer att förvärras om vi inte alla ser till att skjuta till mer resurser till kommunerna.
Fru talman! Jag tänkte ta upp ett ämne som kanske kan ses som lite märkligt för utbildningsutskottet men som ändå ingår i vårt område.
I Naturvårdsverkets rapport Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 presenterade ett flertal myndigheter genom samverkan med varandra ett antal förslag till regeringen för att stärka möjligheterna att nå de miljömål som vi har sagt att vi ställer oss bakom.
Myndigheterna, bland andra Naturvårdsverket, Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten, föreslog att en pilotstudie bör genomföras där naturbruksgymnasier testar att löpande producera beredskapslivsmedel på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. Förslaget motiveras med att en fossil- och giftfri livsmedelsproduktion baserad på inhemsk tillverkning av insatsmedel dramatiskt skulle minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar.
De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns i dag, men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Naturvårdsverket, Skolverket och flera andra myndigheter bedömer att positiva effekter för miljön kan uppnås genom förslaget. Förutom att lokal fossil- och giftfri produktion stimuleras kan även genetisk mångfald stimuleras samt användandet av alternativa brukningsmetoder ökas.
Vi menar därför att regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en pilotstudie där naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på just de lokala kretsloppen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Med anledning av detta vill jag yrka bifall till reservation 5 av Vänsterpartiet.