Fru talman! Liberalernas motioner bereds också förenklat, men vi står naturligtvis bakom de särskilda yttranden som vi gör i utbildningsutskottets betänkande.
Flera kollegor har varit inne på vikten av grundskolan och inte minst hur viktigt det är att fler elever lämnar grundskolan med godkända betyg och får behörighet till gymnasiet. Våren 2019 lämnade 17 600 elever den obligatoriska grundskolan utan behörighet till ett nationellt program på gymnasiet. Det är ett gigantiskt misslyckande.
Jag vill understryka det som har sagts om att det är oerhört viktigt att grundskolan gör sin del av jobbet och att det inte går att skjuta upp ansvaret till mellanstadiet och högstadiet och sedan vidare till introduktionsprogrammen och slutligen, om vi har tur, gymnasiet.
Fru talman! Därför har vi i dagarna presenterat ett utredningsdirektiv som Liberalerna har förhandlat med regeringen om. Det gäller lovskola och förlängd skolplikt för nyanlända. Lovskolan ska erbjudas och vara en skyldighet för de elever som riskerar att inte bli behöriga för gymnasieskolan. Det är ett arbete som ska beredas och tas fram inom loppet av ett år.
Det är viktigt att man kommer in på ett nationellt program och tar sig igenom gymnasieskolan. Vi ser fortsatta kvalitetsproblem och genomströmningsproblem på gymnasiet. Jag vill dock inte vara dyster i hela mitt anförande. Om vi tittar på resultaten i gymnasieskolan generellt kan man se att andelen ungdomar och elever med godkända resultat ökar. Det har vi sett de senaste åren. Jag känner alltså inte igen det som presenterats i flera inlägg. Det påminner mig om när jag kom i riksdagen för snart nio år sedan. Då debatterade vi också de här sakerna. Men det har hänt saker på nio år. Och det har gått åt rätt håll.
Till skillnad från vissa partier, även Socialdemokraterna, vill jag inte vrida klockan och politiken tillbaka till före 2010 och 2011. Då var det omfattande avhopp och större antal avhopp. Det ställdes inte tillräckliga krav på ungdomarna för att komma in på gymnasiets nationella program. På den tiden räckte det med godkänt i tre ämnen: matte, svenska och engelska. Nu krävs det godkänt i sju ämnen för att antas till ett yrkesprogram och i tolv ämnen för att komma in på ett studieförberedande program.
Ja, det var en marginell minskning i höstas, 2019. Men de senaste åren har vi sett ett trendbrott när det gäller söktrycket till de yrkesinriktade gymnasieutbildningarna. Det är oerhört positivt. Senast var det 4 700 fler elever som sökte till gymnasiets yrkesprogram. Ungefär 37-38 procent söker till gymnasiets yrkesutbildningar. Det är viktigt och positivt och något som vi ska välkomna. Alla de är inte behöriga att komma in på ett yrkesprogram. Det kan göra att andelen som faktiskt antas är något lägre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan
Andelen som har gått igenom sitt yrkesprogram är nu större än till exempel 2010 och 2011. Omkring 72 procent slutför en yrkesutbildning, tar en yrkesexamen och får förhoppningsvis ett jobb. Det är målet med yrkesutbildningarna. Det är ingen som tar upp den viktiga utvecklingen i den här kammaren, fru talman.
Nej, vi ska inte gå tillbaka och sänka kraven för att komma in på gymnasiet. Vi ska definitivt inte gå tillbaka och luckra upp det, utan vi ska åter teoretisera och införa krav på högskolebehörighet på yrkesprogram. Det är inte ens ett ärende i det betänkande som vi debatterar i dag. Det finns inte heller stöd för Socialdemokraternas åsikt, varken i kammaren eller i regeringens samarbete med Centerpartiet och Liberalerna, om att gå tillbaka till den politik som slog ut minst 30 procent av eleverna på de yrkesinriktade programmen. De kastades rakt ut i arbetslöshet och utanförskap. Vi ska inte gå tillbaka till den politiken.
Fru talman! Det som är allvarligt och som bör nämnas avslutningsvis är utvecklingen inom introduktionsprogrammen. Jag vill påminna regeringspartierna om att utbildningsutskottet för exakt ett år sedan kom med ett tillkännagivande till regeringen, alltså en uppmaning från riksdagens majoritet, om att återkomma med ett förslag om tvååriga yrkesskolor. Någon kollega har varit inne på det. Det finns redan ett riksdagsbeslut om att regeringen ska leverera ett förslag till riksdagen om tvåårig yrkesskola.
Jag vill ha ett besked från Socialdemokraterna i dag om vart det tillkännagivandet har tagit vägen. Vi kräver att ni ska komma tillbaka med ett förslag om tvååriga yrkesprogram. Det är viktigt, inte minst för gruppen obehöriga. De hamnar i dag på de olika inriktningarna i introduktionsprogrammen. Där ser vi stora avhopp, 18 procent på vissa inriktningar och 10 procent på yrkesintroduktionen. De eleverna har också rätt att få en anpassad utbildning utifrån sina behov och sina villkor för att klara gymnasiet och sedan komma ut i arbetslivet.