Fru talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret å Michael Svenssons vägnar. Svaret ger tyvärr fog för en syn som innebär att elever ska stöpas i samma form, oavsett om de vill det eller inte. En kanske god och välriktad tanke om att alla ska ha en relativt hög teoretisk behörighet fungerar inte i praktiken.
Vårt största gemensamma problem är de 15 000 elever som varje år går ut gymnasiet utan en komplett examen. Det är den största utmaningen. Att sedan tvinga elever att läsa kurser och extra timmar mot deras vilja är knappast en framgångsfaktor. Det ökar stressen, utslagningen och tankar om att hoppa av gymnasiet. Då funderar regeringen över att införa ett obligatorium, men det är en annan debatt.
Sanningen är att de största avhoppen i gymnasiet skedde när de tvååriga yrkesprogrammen gjordes om till treåriga i början av 90-talet. Jag tycker att det är självklart att vi i dag har en hög ambitionsnivå, men att läsa in en högskolebehörighet passar inte alla 16- och 17-åringar. Det finns en del som kommer på andra tankar senare i livet, och det viktiga är att inte skapa återvändsgränder.
Söktrycket till yrkesprogrammen började sjunka 2008, alltså före Gy 2011, och en ytterligare nedgång märktes efter Gy 2011:s införande. Jag tror att det till stor del beror på den debatt som fanns om förändringen, till viss del en ansvarslös debatt där politiker pratade om återvändsgränder när det de facto fanns en rättighet att läsa upp behörigheten.
Fru talman! Vi behöver skickliga teoretiker i landet, men vi behöver också skickliga praktiker och hantverkare. Här skiljer sig synen åt mellan det gamla arbetarpartiet och det nya arbetarpartiet. Det är inkonsekvent och ologiskt att Socialdemokraterna pekar finger åt de elever som avser att bli just praktiker och hantverkare, som önskar att snabbt komma in på arbetsmarknaden, tjäna pengar och betala skatt.
Det är bra att det finns höga ambitioner, och alla elever måste få möjlighet att skaffa sig de kunskaper och den kompetens de behöver för att kunna gå vidare i livet och antingen plugga vidare eller börja jobba.
Det är naturligtvis viktigt att stärka grundskolan och se till att studie- och yrkesvägledarna gör ett bättre jobb när det gäller att förbereda elevernas val. Vidare kan det vara fråga om att införa gymnasieingenjörs- och undersköterskeexamen.
Fru talman! Det måste finnas många sätt att göra elevernas gymnasietid till en framgång, men att tvinga dem att läsa in högskolebehörighet eller göra gymnasiet till ett obligatorium kan knappast vara en framgångsväg.