Fru talman! Michael Svensson har frågat mig om på vilket sätt, enligt min bedömning, yrkesprogrammens status höjs genom att alla elever tvingas läsa in högskolebehörighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag vill börja med att understryka att yrkesprogrammens kvalitet och attraktivitet är ett av regeringens prioriterade områden. Samtidigt som många ungdomar saknar arbete uttrycker flera branscher oro för den framtida kompetensförsörjningen. Detta kan vara ett tecken på olika former av matchningsproblem, bland annat mellan ungdomars val av utbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Intresset för gymnasieskolans yrkesprogram har minskat stadigt sedan 2008. Den negativa trenden förstärktes i och med gymnasiereformen 2011. Andelen elever i årskurs 1 på yrkesprogrammen har minskat från 31 procent 2011 till 27 procent 2014.
Det här är naturligtvis olyckligt av flera skäl. Yrkesprogrammen är viktiga för kompetensförsörjningen av strategiska branscher. Vi vet dessutom att en yrkesutbildning leder till snabbare etablering på arbetsmarknaden.
För att förstärka den gymnasiala yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft har regeringen gett tilläggsdirektiv till Yrkesprogramsutredningen. Här ska utredaren bland annat verka för att samverkan mellan gymnasial yrkesutbildning och arbetsliv i form av till exempel yrkescollege ska växa fram.
Utredaren ska också undersöka om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med så kallade branschlärlingar samt föreslå hur matchningen mellan ungdomars val av gymnasial yrkesutbildning och efterfrågan på arbetsmarknaden kan förbättras.
I den reformerade gymnasieskolan innehåller inte alla yrkesprogram de kurser i svenska och engelska som krävs för grundläggande behörighet till högskolan, om inte eleven själv aktivt väljer till dem. Statens skolverk har angett att denna förändring av yrkesprogrammen kan ha lett till det minskade intresset för yrkesprogrammen. Att den grundläggande behörigheten inte längre ingår automatiskt gör att yrkesprogrammen riskerar att framstå som en återvändsgränd för eleverna, och de får inte de kompetenser de behöver för att klara av en föränderlig arbetsmarknad.
Vi vet också att vissa av de elever som väljer att läsa de kurser som krävs för grundläggande behörighet kan stöta på praktiska svårigheter, till exempel genom att det uppstår schemakrockar mellan dessa kurser och elevernas perioder med arbetsplatsförlagt lärande. Den rättighet som yrkeseleverna har att läsa dessa kurser riskerar därmed att bli något som inte fungerar i praktiken.
Alla nationella program i gymnasieskolan bör i stället erbjuda en bred gemensam kunskapsbas som ger grundläggande behörighet till högskolan. Så kan vi skapa yrkesutbildningar som inte innebär återvändsgränder, samtidigt som vi tryggar den framtida kompetensförsörjningen och gynnar Sveriges konkurrenskraft.
Därför ska vi nu låta en särskild utredare bland annat föreslå hur elevens rättighet att läsa de kurser som leder till grundläggande behörighet till högskolan i praktiken kan stärkas. Utredaren ska analysera olika tänkbara alternativ för hur detta ska ske. En utgångspunkt i det arbetet är att de högre krav på yrkeskunskaper som infördes i samband med reformen 2011 så långt som möjligt ska värnas. Detta är en viktig byggsten som tillsammans med regeringens övriga satsningar kommer att leda till att statusen för yrkesprogrammen höjs.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Tredje vice talmannen meddelade att Michael Svensson, som framställt interpellationen, var förhindrad att delta i debatten.