Fru talman! Vi debatterar nu kommissionens arbetsprogram för 2017. Jag vill börja med att säga att mina kollega Amineh Kakabaveh, som skulle ha tagit denna debatt, tyvärr har blivit sjuk. Därför får ni debattera med mig i stället.
Vi i Vänsterpartiet står bakom vissa delar av utrikesutskottets utlåtande, men inte alla. Det är därför som vi har en reservation i detta utlåtande, reservation 2, som jag härmed yrkar bifall till.
Jag tycker att det är viktigt att vi bedömer EU på dess egna meriter. Vi har nu hört ett antal högtidstal till EU:s ära. Men jag vet inte om det finns så mycket att hylla.
Om vi tittar på de ekonomiska och de sociala frågorna i Europa ser vi att det fortfarande är massarbetslöshet som råder. Vi ser också inkomstklyftor som ökar. Vad gör EU i detta läge? Jo, man fördjupar och förvärrar den ekonomiska och sociala krisen med krav på åtstramningar och nedskärningar i medlemsländerna.
I detta arbetsprogram ser vi förslag om att man ska fördjupa centraliseringen av den ekonomiska och monetära unionen. Det är precis sådana steg som inte borde tas under detta år.
Jag skulle vilja fråga EU-minister Ann Linde om detta verkligen är i linje med regeringens politik. Om det inte är det, begär då replik på mitt anförande så att vi kan debattera dessa frågor vidare.
Vi i Vänsterpartiet saknar också konkreta åtgärder mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering i detta arbetsprogram från kommissionen.
Ett annat område där EU måste granskas kritiskt gäller den så kallade flyktingkrisen som fortfarande är akut. Egentligen är det ingen kris när det gäller flyktingar. Det är snarare en ambitionskris att EU och dess medlemsländer inte tar sitt ansvar i en situation då vi har fler flyktingar i världen än någonsin efter andra världskriget.
Återigen: Vad gör EU i detta läge? Jo, man ingår ett ytterst smutsigt avtal med president Erdogan från Turkiet, som syftar till att hålla människor borta från Europas gränser.
Vi har nu hört ett antal borgerliga politiker som har talat om att vi ska vara tydliga mot Turkiet och Erdogans förtryck mot minoriteter, mot advokater som kastas i fängelse, mot oppositionspartiet HDP och så vidare. Jag vill ställa en fråga till Kerstin Lundgren från Centerpartiet, Birgitta Ohlsson från Liberalerna eller Désirée Pethrus från Kristdemokraterna - som är kvar här i kammaren: Är detta verkligen att vara tydlig mot Erdogans regim, alltså att ha en överenskommelse med detta land som i praktiken innebär att vi sitter i Erdogans knä?
Titta på slutsatserna från det senaste toppmötet. Där finns inte en enda formulering av kritik mot Erdogan, trots att övergreppen ökar dag efter dag.
Var finns de konkreta förslagen i kommissionens arbetsprogram för lagliga vägar in i Europa? Var finns de konkreta förslagen för att vi ska få en omfördelning av flyktingar mellan EU:s medlemsländer som verkligen fungerar? Var finns de konkreta förslagen för ökat stöd till länder utanför EU och för att man ska utrota orsakerna till denna flyktingkris? Var finns de konkreta förslagen för stopp mot vapenexport till andra länder? Det är våra europeiska vapen som dödar, lemlästar och tvingar människor på flykt. Där ekar det tomt i kommissionens arbetsprogram.