Herr talman! I början av anförandet sades det att vindkraften hade blivit konkurrenskraftig. Då är det egentligen inget problem, därför att om den är konkurrenskraftig och kan planeras och byggas ut under ordnade former har naturligtvis varken Folkpartiet eller något annat parti i Sveriges riksdag något emot att vindkraften blir ett komplement till den svenska energiförsörjningen.
Men sedan sade du lite senare att det ändå krävs politiskt stöd för att den ska utvecklas. Det stöd som vindkraften liksom alla andra energislag ska ha är att man forskar om den och skaffar kunskap om den. Men det är ingenting som är speciellt för just vindkraften.
Vi fick för någon månad sedan propositionen om vindbruk. Och jag är förvånad över att regeringen har svängt så mycket i den frågan. Jag vet inte om du lyssnade på interpellationsdebatterna i april förra året. Då var nämligen samhällsbyggnadsministern väldigt tydlig i fråga om att avsikten från regeringens sida inte alls var att särbehandla vindkraften utan att den skulle behandlas som vanliga industrietableringar. Då löser man på något vis problemet. Har man samma krav på vindkraften som på industrietableringar så finns det ju ett prövningssystem. Man måste ju så att säga väga nyttan mot störningen. Då tycker ändå vi att det är rimligt.
Det skulle vara intressant om du kunde utveckla detta lite grann och om du anser att det är rimligt att man jämställer detta med industrietableringar. Ewa Thalén Finné utvecklade också detta. I områden som är tätt befolkade är det naturligtvis inte rimligt att sätta upp vindkraftsanläggningar eller andra störande anläggningar. På Gotland har detta inte heller varit konfliktfritt. Människor har med tiden känt av dess störningar betydligt mer.