Herr ålderspresident! Även för mig är det första gången jag talar via herr ålderspresidenten, så vi får kämpa lite så att vi verkligen säger rätt.
Jag är tacksam för ledamotens svar, och vi är överens om att vi har gjort jättemycket från utskottet. Det är tillkännagivanden, och vi har bra diskussioner. Det är ett väldigt kunnigt utskott, som är engagerat i frågorna.
Men min fråga var: Vad har regeringen gjort den här mandatperioden? Man kan ju inte bara titta på och se att det blir värre och värre. Socialsekreterarna har i dag en väldigt utsatt situation. Vi har dessutom kunnat se att man använder socialtjänsten för att påverka Sveriges säkerhet, vilket är en väldigt allvarlig fråga. Socialsekreterarna står mitt i allt detta. De ska varje dag se till att ge stöd och hjälp till människor som behöver dem samtidigt som de utsätts för tryck med hot och våld som berör dem personligen.
Jag tycker inte att regeringen har gjort tillräckligt - långt därifrån. Jag är fullständigt medveten om att kommunerna har ansvar för socialtjänsten. Så ska det vara; det är vi överens om. Men om det inte är tillräckligt och det finns brister måste en regering kliva in. Annars skulle vi inte behöva ha en regering. I så fall kunde vi bara ha ett finansdepartement som skickar ut våra skattepengar, och sedan får kommunerna lösa resten.
Vi har ändå fackdepartement med ansvar för olika saker. Vi har en socialminister. Då förutsätter jag att man också tittar på de problem och brister som finns och ser vad vi kan göra från den nationella nivån för att stödja och säkerställa att det faktiskt blir bättre.
Jag saknar åtgärder från regeringens sida när det gäller socialtjänsten, kompetensförsörjningen och socialsekreterarnas situation. Och den är allvarlig. Jag skulle snarare vilja vädja till ledamoten, som ändå tillhör regeringspartiet, om att göra vad ni kan. Det behöver vi alla göra, men inte minst behöver ni socialdemokrater öka trycket så att regeringen genomför åtminstone det som riksdagen har uttalat.