Fru talman! Jag står bakom reservationerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 12.
Vi talar i kväll om Riksrevisionens rapport om landsbygdsprogrammet. Vi har i denna kammare klubbat målen i livsmedelsstrategin. Vi har talat om dem förut, och jag tänker göra det lite nu också. Man kan tycka att jag tjatar om detta, men jag tycker att det är viktigt att få tala om livsmedelsstrategin.
Målen är viktiga, då många jordbrukare upplevde att den samlade jordbrukspolitiken under många år faktiskt innebar att svenskt jordbruk skulle avvecklas. Nu har vi gemensamma politiska mål för att utveckla och stärka jordbruket. Det är faktiskt något nytt, och jag tror att det upplevs som mycket positivt. Vi talar om att öka lönsamheten, stärka konkurrenskraften och öka svensk självförsörjning av livsmedel.
Fru talman! Tyvärr möter jag många bönder som säger att de inte märker av det vi pratade om, alltså målen, utan att det bara har blivit en massa vackra ord och ingen verkstad. Jag önskar att regeringen tar till sig det här och att kritiken går in i huvudet så att man börjar agera. Jag önskar verkligen det, för det är så många med mig som verkligen vill att det ska börja vända för svenskt jordbruk.
En fråga som har varit en av den mest kritiserade under åren är de kraftigt försenade utbetalningarna av EU-ersättningarna. Jag började här i riksdagen 2014, och jag kan säga att bönder ringde till mig nästan direkt och sa: "Magnus, hur kan det här fungera? Jag får inte ersättningarna i tid." Det är många svenska bönder som är drabbade, och för en del handlar det om så mycket pengar som en halv årsinkomst som inte har betalats ut. Och vad är problemet? Jo, det är datorer som inte fungerar.
Det är naturligtvis inte hållbart, utan här måste regeringen vidta åtgärder för att säkerställa att jordbrukarnas likviditet och kreditvärdighet inte försämras. Det är inte rimligt att jordbruksföretagare drabbas i den utsträckning som de de facto har gjort. Vi kristdemokrater menar att statens skyldigheter gentemot enskilda näringsidkare ska ges högre prioritet i händelse av administrativa problem.
Fru talman! Riksrevisionen konstaterar att regelverket för nuvarande landsbygdsprogram varit mer komplicerat än nödvändigt. Regeringen måste se till att regelverket blir så enkelt som möjligt i kommande program. Jag vet att det var den förrförra regeringen som gjorde detta, men likväl är det viktigt att man tar till sig synpunkter från Riksrevisionen.
Regelverket är enormt inom jordbruket. Om en bonde har mjölkproduktion och dessutom spannmål på gården talar vi om ungefär 900 regler att förhålla sig till. Jag kan inte låta bli att berätta om bonden jag träffade i Nässjö, för jag tycker att det säger så mycket om hur läget är. Han sa till mig på en bondefrukost: "Magnus, varje morgon när jag vaknar tänker jag: Vilken regel kommer jag att bryta mot i dag?" Är ni med? Det är ju förfärligt att man ska känna så, men det är så många regler och så många fel man kan göra. Det här duger inte, utan här måste det bli en förändring.
Vi kristdemokrater vill att det tillsätts en utredning för att underlätta och förenkla regelbördan. När ska bonden hinna med att vara bonde? Det tycker jag att vi borde fundera på.
Fru talman! Jag hade hoppats få en bred uppslutning gällande att orden i miljöbalken skulle ändras om att jordbruket är en miljöfarlig verksamhet. Jag vet att vi ska prata om det här i nästa debatt, men jag vill ändå få med det här också, för det är för mig helt befängt att ordet "farligt" hänger ihop med ordet "livsmedelsproduktion". Miljöpåverkande kan den vara, men farlig? Här ser vi en skillnad på hur olika länder ser på livsmedelsproduktion. I Finland handlar det om att självförsörjningen ska vara över 80 procent. I Danmark är det en jätteviktig exportvara - det är business. Och här hemma i Sverige är livsmedelsproduktion en miljöfarlig verksamhet. Det tycker jag säger allt.
Jag ställde en fråga om det här till landsbygdsministern, och jag märkte att hon också tyckte att det är märkligt.
Jag hoppas att det kan bli en förändring, för så länge regeringen och dess stödpartier inte vill ändra i miljöbalken är det verkligen bara tomma ord.
(Applåder)